348
hänsyn till uppkommande influensvärde tagas även då det gäller ersättning i anledning av avsättande av naturreservat eller naturminne. En regel med motsvarande innehåll har intagits i 30 §, varest frågan om ersättning vid avsättande av mark för nämnda ändamål regleras. Även då fråga är om gottgörelse för annat intrång än inskränkning i bebyggelserätt bör ersättningen, om avsättandet jämväl medför nytta för fastigheten eller för särskild rätt till denna, jämkas med hänsyn därtill.
31 § motsvarar 8 § andra och tredje styckena i naturskyddslagen. Det är att märka att ersättning i ifrågavarande fall utgår endast då dispensvägran medfört att marken icke vidare kan nyttjas så som den nyttjats innan förbudet meddelades. Även här bör i princip eventuell nytta av åtgärden avräknas mot skadan.
33 §.
Såvitt avser ersättning i anledning av beslut rörande täktverksamhet motsvarar första stycket i denna §, bortsett från ett mindre tillägg, 21 § tredje stycket första punkten naturskyddslagen. Stadgandet i fråga föreslås bli tillämpligt även då tillstånd vägras till annat arbetsföretag än täkt. Den i andra stycket intagna regeln avses däremot icke skola gälla dylikt arbetsföretag; något praktiskt behov härav torde knappast finnas.
34 §.
Denna § motsvarar 7 § strandlagen.
35 §.
Beträffande de skyltar som avses i denna § föreslås varken tillståndstvång eller föreskrift om sådant förhandssamråd med länsarkitekten som sägs i 22 § naturskyddslagen. Avgörandet om en tilltänkt anordning är vanprydande eller icke är överlämnat åt den enskilde själv. Med hänsyn härtill synes i de sannolikt relativt sällsynta fall då ifrågavarande ersättningsregel blir aktuell denna böra tillämpas något mindre restriktivt än som i motiven till 23 § naturskyddslagen förutsättes i fråga om ersättningsregeln i nämnda lagrums andra stycke. Dock torde ersättning i allmänhet ej böra ifrågakomma om länsstyrelsens åläggande blott avser ändringsarbeten eller om anordning som skall avlägsnas är ytterligt vanprydande, så att vederbörande måste ha insett dess olämplighet.
Ersättningens belopp får bestämmas med hänsyn till samtliga föreliggande omständigheter såsom anordningens ålder, dess värde i nedmonterat skick osv. Det bör dock ej kunna sättas högre än till vad som motsvarar kostnaderna för anordningens anskaffande, anbringande och borttagande. Någon gottgörelse för förlust i form av minskad försäljning eller motsvarande bör ej komma ifråga.
