382
naturvården. Eftersom båda styrelserna är enrådighetsverk, skulle särskilda bestämmelser få meddelas om handläggningen av naturvårdsärenden. I båda fallen skulle den främsta effekten bli att verkschefen i fråga skulle utvidga sitt redan maktpåliggande arbetsområde med ledningen av naturvården. En sådan kombination är knappast lämplig vid en tidpunkt då samhällets naturvårdspolitik skall nyorienteras och intensifieras. Vederbörande verkschef skulle vid en dylik anslutning även automatiskt böra förordnas som ordförande i statens naturvårdsnämnd.
Utredningen har med anledning av de anförda betänkligheterna stannat för att förorda, att statens naturvårdsnämnd gives ställning som självständigt organ, lydande direkt under Kungl Maj:t (jordbruksdepartementet). Den obestridliga kompetens inom delar av naturvården, som de tidigare diskuterade myndigheterna besitter, bör emellertid, särskilt på länsplanet, komma naturvärden till godo. Till denna fråga återkommer utredningen i det följande. Utredningen anser vidare att alla möjligheter att åstadkomma besparingar bör tillvaratagas genom att lokalmässigt samordna naturvårdsnämnden med lämplig myndighet, som kan erbjuda allmän-administrativ service. Naturvårdsnämnden är ett så litet organ att det knappast vore rationellt, att den ensam här alla sedvanliga fasta kostnader för ett ämbetsverk.
Utredningen vill emellertid framhålla, att förutsättningarna i framtiden för en samordning av statens naturvårdsnämnd med annan central myndighet kan komma att förändras. Därest exempelvis ett nytt verk för samhällsplanering i vidare bemärkelse skulle komma att inrättas, anser utredningen att den centrala ledningen av naturvården bör infogas i detta nya verk. I avvaktan på en utveckling i antydd riktning är det emellertid nödvändigt att en statens naturvårdsnämnd inrättas.
3. Vissa speciella samordningsfrågor
Vid utarbetande av sitt förslag till organisation av statens naturvårdsnämnd har utredningen koncentrerat sig på att tillskapa ett organ som snabbt skulle kunna taga itu med de högaktuella naturvårdsfrågorna. På längre sikt har utredningen hållit möjligheten öppen att ansluta den centrala naturvårdsfunktionen till ett nyinrättat organ för en samordnad samhällsplanering, om ett sådant kommer till stånd. Mellan dessa alternativ finns emellertid vissa möjligheter till partiella samordningar, som utredningen vill något närmare kommentera, även om de av olika skäl icke nu föranleder några förslag från utredningens sida.
Utredningen har i kap 8 något berört det mycket nära samband som finns mellan naturvård sådant området avgränsats i naturvårdslagen å ena sidan samt jakt och viltvård å andra sidan. Detta samband har närmare kommenterats av domänstyrelsen i en till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet överlämnad promemoria av den 22 januari 1962, vilken
