överlämnats till utredningen för att tagas under övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.
I promemorian erinrar domänstyrelsen inledningsvis om sitt ställningstagande till vissa förslag från svenska jägareförbundet rörande omorganisation av de s k jaktvårdskonsulentdistrikten samt till sina yttranden angående norrländska vattenkraftutredningens betänkande och 1960 års betänkande rörande de statliga företagsformerna. I sistnämnda sammanhang utvecklar domänstyrelsen sin allmänna syn på tillsynen över jakten och jaktvården på följande sätt:
Ifråga om jakten och jaktvården må först erinras att förvaltningen av jakten och utövandet av jaktvården ej kan lösgöras från förvaltningen av skogarna. Domänverket kommer därför under alla förhållanden att svara för denna verksamhet vad angår statens skogar och jordbruksdomäner. Den allmänna tillsynen över jakten och jaktvärden i riket är däremot en administrativ uppgift och motiven för anknytningen till domänverket äro numera betydligt svagare än tidigare. Som domänstyrelsen berört bl a i underdånigt yttrande den 27 januari 1954 angående framställning från Svenska Jägareförbundet rörande omorganisation av de s k jaktvårdskonsulentdistrikten och i yttrande den 3 februari 1958 angående den norrländska vattenkraftutredningens betänkande växer sig sambandet mellan viltvård och naturvård allt starkare. Viltvärden bör enligt styrelsens mening betraktas som en del av naturvården och jakten som ett medel att reglera viltstammen. Även om jakten bl a på grund av sin flerstädes mycket stora betydelse för trivseln på landsbygden, framför allt för skogsbygdens befolkning, gärna vill betraktas som en självständig näringsgren bör den dock administrativt behandlas gemensamt med naturvården och liksom denna samordnas med skogsbruk och jordbruk. Enligt styrelsens mening bör detta — såsom styrelsen i nämnda yttrande föreslagit — ske genom inrättande av en särskild nämnd för naturskydds- och jaktfrågor. I samband därmed bör styrelsen befrias från befattningen med allmänna jakt- och jaktvårdsfrågor.
Avslutningsvis förklarar sig domänstyrelsen alltjämt hysa den
uppfattningen att, därest ett nytt naturvårdsorgan kommer till stånd, den allmänna
tillsynen över jakten och jaktvården i riket bör överflyttas till nämnda organ
samt att denna fråga därför bör upptagas av 1960 års naturvårdsutredning.
Utredningen, som övervägt den av domänstyrelsen aktualiserade frågan, vill först helt instämma med styrelsen i dess allmänna syn på sambandet mellan naturvård och jaktvård. Utredningen vill emellertid erinra om att jaktlagstiftningen för närvarande är föremål för översyn inom 1949 års jaktutredning. Jaktutredningen har visserligen framlagt åtskilliga delförslag i olika ämnen, men översynen är ännu icke avslutad. Naturvårdsutredningen håller före att frågan om den administrativa tillsynen över jakt och jaktvård lämpligen bör tagas upp till behandling sedan lagöversynen verkställts och därmed en tidsenlig målsättning på detta område förverkligats. Om det vid denna tidpunkt skulle visa sig önskvärt att ansluta den administrativa tillsynen över jakt och jaktvård till statens naturvårdsnämnd torde detta kunna ske utan större svårigheter. Med hänsyn till här anförda skäl har natur-
