384
vårdsutredningen icke ansett sig ha möjlighet att nu framlägga några förslag i ämnet. Utredningen rekommenderar i stället att frågan tas upp till särskild prövning vid en senare tidpunkt.
Statens fritidsnämnd utövar sedan mer än tjugo år tillbaka en verksamhet av mycket stor betydelse för friluftslivet och därmed även indirekt för den sociala naturvården. Detta samband har kommit till uttryck i naturskyddslagens tillämpningskungörelse, där i 19 § fjärde stycket stadgas att nämnden skall höras i ärenden som rör fridlysning av område som naturpark.
Fritidsnämnden utgör statens rådgivande organ i frågor rörande fritidens utnyttjande för friluftsliv och har hittills främst sysslat med att utarbeta förslag om bidrag eller understöd ur fonden för friluftslivets främjande samt utöva viss kontroll över anvisade bidrag. Nämnden saknar egen tjänstemannastab och disponerar endast en deltidsanställd sekreterare.
Sedan friluftsfonden tillskapades fr o m budgetåret 1939/40 till och med budgetåret 1961/62 har på grundval av fritidsnämndens förslag fördelats omkring 25 miljoner kronor för olika ändamål. De helt dominerande bidragsändamålen har utgjorts av friluftsgårdar, semesterbyar och vandrarhem. Sporadiskt har även bidrag lämnats till fritidsreservat, varvid såväl staten som kommuner och organisationer förekommit som mottagare. — Avsättningen till fonden för friluftslivets främjande har under senare år ökat och utgör för budgetåret 1962/63 1 800 000 kronor. Av årets statsverksproposition framgår att medlen främst skall komma till användning för att avhjälpa bristen på ändamålsenliga friluftsanläggningar, såsom tältplatser, friluftsgårdar, raststugor och fjällstugor.
Det kommer uppenbarligen att råda ett nära samband mellan verksamheten i statens fritidsnämnd och vissa delar av verksamheten i statens naturvårdsnämnd. Vid det planmässiga utbyggandet av nationalparker och naturreservat kommer att aktualiseras åtskilliga anläggnings- och utrustningsfrågor, kanske icke mycket inom parkerna och reservaten som i deras randzoner. Skäl kan därför anföras för att de två nämndernas verksamhet skulle samordnas. Andra skäl talar emellertid mot en sådan samordning. Fritidsnämnden sorterar under handelsdepartementet, som även är huvudman för statens stöd åt turistnäring och turistpropaganda samt idrottsrörelsen. Fritidsnämnden har och bör ha en delvis annan sammansättning än den utredningen föreslagit för naturvårdsnämnden. Utredningen anser därför efter överläggningar med fritidsnämnden att det nu icke finnes anledning att aktualisera någon samordning av de två organen. I stället bör man bygga på ett nära samarbete mellan dem. Utredningen anser att den planmässiga utbyggnad av landets nationalparker och naturreservat, som den nya naturvårdsorganisationen i samverkan med kommunerna avses skola omhänderha, kan komma att bli av stor nytta för fritidsnämnden. Härigenom erhåller fritidsnämnden nämligen ett underlag för sin investeringspolitik på anläggningssektorn, som hittills saknats. Det kan heller knappast
