428
preciserade ändamål, som äro samhöriga med grusnäringen. Någon extra skattebelastning på denna näring därutöver bör icke få ske genom accisen.
I likhet med vad som gäller för skogvårdssavgiften bör i en eventuell förordning om grusaccis anges det högsta belopp med vilket accisen skall utgå. För varje år bör sedan bestämmas med vilket öresbelopp per ton accisen skall utgå för året ifråga.
F. Vilka material skola accisbeläggas?
Då föreningen är emot införandet av en accis, kan föreningen icke komma med nagot förslag om vilka material, som böra omfattas av accisen. Föreningen vill emellertid beröra några avgränsningsproblem, som komma att förefinnas, om Utredningen skulle framlägga ett förslag till accis.
Det torde bli nödvändigt att med en preciserad uppräkning beskriva de materialslag som avses att accisbeläggas. enär det icke finnes någon allmängiltig sammanfattande benämning för de materialslag, som kunna komma ifråga. I de statliga betongbestämmelserna användes visserligen benämningen ballast och Kungl Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen använder benämningen stenmaterial, men ingen av dessa är användbara i detta fall. Geologerna ha en annan terminologi, som emellertid icke överensstämmer med den kommersiella.
Ej heller i övrigt finnes det någon vedertagen enhetlig nomenklatur. Ett initiativ från föreningen för att söka råda bot för denna brist har ännu ej lett till åsyftat resultat.
Med grus avses vanligen endast en fraktion av de material, som kunna utvinnas ur en grusfyndighet. Kommersiellt brukas beteckningarna sand, grus, singel och sten för de olika materialsorterna från en fyndighet alltefter kornstorlekarna. Den grövre stenen i en fyndighet kan i regel användas först efter krossning. Ibland säljes eller användes detta krossade material som makadam och stenmjöl, men oftast blandas det med det okrossade materialet som därigenom kommer att innehålla varierande mängder krossade beståndsdelar. Någon bestämd gräns mellan okrossat och -krossat material är därför svår att dra.
Inom de olika materialslagen förekommer dessutom detaljbenämningar, som antingen hänföra sig till användningssättet, ex. putssand, mursand, betonggrus o s v eller till storleksförhållandet ex finsand, grovsand, ärtsingel, finsingel, grovsingel, finmakadam osv. Man använder även beteckningssättet sand 0—3 mm, makadam 8—16 mm, makadam 16—32 mm etc.
Makadam och stenmjöl kan som nämnts erhållas genom krossning av sten ur grusfyndigheter. Vanligast fås de dock genom krossning av utsprängt bergmaterial. Krossningen och sorteringen sker i stora anläggningar i anslutning till bergbrytningen. Det finnes emellertid även fristående dylika anläggningar, vilka erhålla sitt råmaterial i form av sprängsten från sprängningar för grunder och andra byggnadsarbeten och som sedan sälja det krossade och sorterade materialet i form av stenmjöl och makadam. I en del fall betalar man vid dessa anläggningar för den mottagna sprängstenen, i andra fall får man den gratis, men det förekommer även att man tar betalt för att ta emot stenen, beroende på tillgången och efterfrågan på sprängsten respektive makadam och på förefintligheten av tillgängliga tippningsplatser.
En del gruvföretag krossa gråberg, som erhålles i samband med malmbrytningen, till makadam för avsalu. Även inom stenindustrin förekommer att mindre högvärdigt material på detta sätt säljes som makadam.
Vid vägbyggen behövas sand-, grus- singel- och makadammaterial, och sådana material fås ibland i de skärningar, som göras i samband med planeringsarbetena men vanligen få de anskaffas från andra fyndigheter, som icke direkt
