TRETTONDE KAPITLET
Sammanfattning
Utredningen syftar till att klarlägga de anspråk samhället och medborgarna ställer på naturvården i dag och i framtiden och anpassa verksamhetens målsättning och resurser härefter.
Vid sin analys av utgångsläget har utredningen funnit att naturvården kännetecknas av åtskilliga framträdande brister.
Av kap 4 i betänkandet framgår sålunda att det är en genomgående uppfattning hos ansvariga myndigheter att förutsättningar hittills i stort sett saknats för ett planmässigt och systematiskt naturvårdsarbete och att verksamheten delvis behöver en ny målsättning. För att klarlägga utgångsläget mera konkret har utredningen gjort en riksomfattande inventering av nuvarande tillgång till och framtida behov av naturområden m. m. Resultatet av undersökningen, som redovisas i kap 5, är nedslående, särskilt mot bakgrunden av anmälda behov. Sammanfattningsvis finner utredningen att det nuvarande beståndet av skyddade objekt ur kulturell synpunkt är föga representativt för svensk natur och ur social synpunkt regionvis klart otillräckligt. Även utredningens undersökningar om det särskilda strandskyddets omfattning och utvecklingstendenser (kap 6) ger utrymme för kritiska synpunkter.
Utredningen har, för att få ett grepp om naturvårdens sociala ansvar, sökt klarlägga vissa allmänna utgångspunkter i fråga om fritidens utnyttjande i dag och i framtiden (kap 7). Analysen visar att rekreationsintresset måste bli ett mycket väsentligt inslag i samhällets naturvårdspolitik.
I kap 8 framlägger utredningen sina allmänna riktlinjer för naturvården i landet. Sammanfattningsvis konstateras att det råder en allmän enighet på flertalet väsentliga punkter om naturvårdspolitikens framtida inriktning och att det är uppenbart att önskemålen om en aktivare insats från samhällets sida bärs upp av en mycket bred allmän opinion. Vid det förestående reformarbetet erfordras i första hand en klar målsättning för verksamheten. planmässighet och systematik i arbetet, lämpligt utformade rättsmedel i lagstiftningen, tillräckliga personella resurser hos de ansvariga myndigheterna samt finansiella resurser, som är avvägda med hänsyn till verksamhetens omfattning.
I fråga om den allmänna målsättningen understryker utredningen betydel-
