Sida:Samlade dikter 1943.djvu/97

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Skall jag gräla på min Gud?
Nej, han såg väl, att min hud
krävde bister smörja.
Sved nog, men sved ganska gott:
fick ej bli en riktig svott,
skall jag därför sörja?

Skall jag nu ha mera stryk?
Kanske tål jag än en byk.
Storm på mina slätter,
kom med ur och kom med skur!
Jag är hård likt furans tjur,
som mot nordan vätter.

Anm. Tjur (tjor, tjör) är den hårda, elastiska ved, som bildas på nordsidan av buktiga tall- och granstammar.


IRINA

Vågen är grå och skyarna gå, o Irina,
vägen är vild, av dunklet och skurarna stängd.
Hur vill du gå på fötter så späda och fina
tyngd av din sorg de farliga stigarnas längd?

Ser du? Se ut, där kullarnas sandböljor stiga
vitt som i storm kring grönskande rovland och fur:
slätten dör bort i skuggor, som hotfulla tiga,
bergsryggen står orygglig och sträng som en mur.

Världen är kall, dess glädje är all för Irina,
tyst är var röst som skallade där av ditt lov.
Vad vill en hind i klyftan där vargarne grina,
vad en narciss i tistlarnes konungahov?


89