Sida:Serlachius Sakrätt 1899 1900.djvu/56

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
48

ett lösöre öfverhufvud på sådant sätt befinner sig inom någons bostad eller ett eljest i det yttre begränsadt afskildt område för hans omvårdnad, att detsamma enligt objektiv uppfattning omfattas af denna omvårdnad, så framt det icke tillika särskildt är föremål för tredje mans vård. Enahanda förhållande eger rum, om ett lösöre bringas inom området för annans omvårdnad genom ett besittningsbiträde. Besittningsbiträdets personliga underordnade ställning medför här, att hvad han omhänderfått eller eljest tagit i sin vård för principalens räkning i och med detta betraktas såsom omedelbart kommet i den senares vård, om icke denne uttalar en motsatt vilja. För att besittningsbiträdet skall hafva förvärfvat besittningen för principalens räkning är uttrycklig förklaring icke nödig; huruvida förvärfvet är sådan eller icke, bedömes efter objektiva grunder.

Besittningsvilja erfordras endast för besittningens uppkomst, men däremot icke för dess fortvaro, så framt med tillvaro af besittningsvilja skall förstås annat än att en motsatt vilja icke uttalats. Ty frånsedt att besittningsviljan kommer till uttryck endast i de handlingar, hvilka innefatta besittningens utöfvande, och att dylika handlingar särskildt i fråga om lösöre ofta företagas endast efter längre afbrott, är hvarken en tillfällig glömska eller ens det totala förgätandet tillräckligt att upphäfva besittningen, ehuru tydligtvis en besittningsvilja icke i dessa fall förelegat. Iråkadt vansinne medför därför icke heller besittningens förlust.

Fastighets- och lösörebesittningens olika beskaffenhet medför ock den olikhet, att ställföreträdarskap kan förekomma vid den förra, men däremot icke vid den senare. Vårdandet af en sak innefattar nämligen alltid blott faktiska tillgöranden, medan ställföreträdandet hänför sig till rättsliga handlingar, icke till faktiska åtgärder. Depositarie, låntagare, förmyndare vårdar alltid i eget namn, och icke såsom ställföreträdare, det inlagda, lånade eller myndlingen tillhöriga godset, om än exempelvis just förmyndarens egenskap af ställföreträdare för myndlingen är det faktum, som giver upphof åt hans vårdande. Den, som vårdar, besitter därför