Sida:Serlachius Sakrätt 1899 1900.djvu/57

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
49

också alltid i eget namn, han må sedan vårda saken för egen eller annans räkning. En annan sak är att i sistnämda fall dennes besittning understundom kan i ett visst afseende tillgodoräknas den, för hvars räkning vården utöfvats. Nyttjandet af fastighet omfattar däremot i och för sig äfven rättshandlingar, såsom utlegande, uppbärande af afrad, hyra eller annan afgäld, fullgörande af grannelagsplikter o. s. v., med afseende å hvilka ett ställföreträdande är möjligt, och denna, en sida af nyttjandet tillkommande egenskap har af lagen utsträckts till allt nyttjande af fastighet.[1] Ställföreträdare och icke biträde är sålunda landbo eller torpare, som utöfvar en praedialservitut motsvarande besittning å annan fastighet. Där usufruktuarisk besittning föreligger utan samtidig egandebesittnng, är däremot usufruktuarien icke ställföreträdare, ehuru ett tillgodoräknande af hans besittning i visst afseende eger rum för den, hvilken egandebesittningen i fall af den förras upphörande bort tillfalla. Ställföreträdandet i besittningen af fastighet är dock så begränsadt, att frivillig ställföreträdare alldeles icke och den legala endast med vissa vilkor kan uppgifva besittningen.[2]

Besittningen utöfvas emellertid oftast till någon del, ofta till största delen genom andra. Vallhjonet har under hela dagen, å lägenhetens utmark kanske under veckor, hela hjorden i sin utelutande vård, egendomsförvaltaren sköter under egarens frånvaro godsets hela ekonomi. Dessa personer äro icke ställföreträdare, utan biträden vid besittningens utöfvande. Det utmärkande för besittningsbiträdet är, att han icke har själfständig vård, utan utöfvar vården under tillsyn af den, hvilken ombetrott honom sysslandet. Till besittningsbiträden höra framför allt tjänstehjonen. Tjänstehjonet står nämligen i det personliga afhängighetsförhållande till husbonden, att denne har full faktisk rådighet icke allenast öfver all den honom tillhöriga egendom, hvarmed tjänstehjonet tager befattning i och i följd af sin tjänst, utan ock öfver det, som tjänaren af husbonden eller för dennes räkning fått sig

  1. J. B. 10: 1, 2.
  2. J. B. 10: 1, 2; 4: 8.
4