Sida:Serlachius Sakrätt 1899 1900.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
59

med dess upphörande i stället för detsamma träda två eller flere med det förra hela likartade. Det erfordras altså såväl realdelning som att delarne äro likartade med det delade. Ett dylikt förhållande eger rum, då med en bestämd rättighet i följd af objektets delande eller eljest inträffar, att i stället för denna ena rättighet träda flere enahanda rättigheter, men kan också förekomma, där en rättighet tillhör flere gemensamt. I en rättighet ingå nämligen befogenheter, och om en eller flere af dem kan gälla, att hvarje delegare eger utöfva densamma skildt för sig, vare sig oinskränkt eller med bgränsning t. ex. efter tid och rum. Där detta är fallet, yttrar sig förhållandet så, som om i stället för den ena befogenheten trädt flere likartade, och det kan därför återgifvas med att befogenheten är delad. Ju flere befogenheter är sålunda delade, desto mera framträder den enskilde delegarens maktställning gentemot den gemensamma rättigheten, så att den förra i vissa afseenden ter sig såsom en rätt för sig. Då nu en sakrätts innehåll utgöres af de befogenheter, som innefattas i den genom rättigheten gifna rättsliga makten öfver saken, kan fullt korrekt, där en delning af dessa befogenheter föreligger, äfven om rättighetens innehåll sägas, att detsamma är deladt. Förbises får dock icke, att delning af rättighetens innehåll endast i vissa afseenden eger rum, icke i alla. Kvarstår icke någon befogenhet odelad, har själfva rättigheten upphört att existera och i dess ställe trädt skilda rättigheter. Å andra sidan bör beaktas, att delningen hänför sig till rättighetens innehåll, ej blott till dess utöfning. Det är möjligt, att den ene eller andre af de samberättigade eller enhvar af dem kan utöfva hela rättigheten, utan att dock delning eller en motsvarande delning af befogenheter egt rum.

Delning af en rättighets innehåll kan ske på olika sätt. Ett särskildt slag af sådan delning är kvotdelningen. Kvotdelning är alltid real-, icke ideel eller intellektuel delning, men en delning af rättigheten, icke af dess objekt. Då kvotdelning identifieras med intellektuel delning, är icke rättigheten, utan saken, som är dess föremål, föreställningens objekt,