Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/447

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Härjedalen, Gästrikeland, Wäster- och Norre-Botn. Wärmeland sträckte sig öfver en del af Dalarne, hela Dals-land och alla Markerne Wäster om Weneren och Göta-Elf intill Alfhem eller Bohuslän[1]. Dessa woro nu de fyra Skandiska Riken, som mäst erkände Upsala-Öfverrätt och uti hvilka Sveriges Öfver-Konungar merendels alt sedan Yngue-Freys tid[2] ägde Upsala-Öde; men uti dem woro många mindre Riken, Fylken och Härader, som ägde sine egne Skatt-Konungar.

2. Upland war alt det, som låg emellan Dal-Elfven och Mälaren altifrån Seva-ström eller Sagåen, som faller i Mälaren wid Mål-hammar och Engs-öen, intil Roslags-Skiärgården i Östersiön. Det kallades Upland efter det först fådt Inwånare, som sedan gifvit Södermanland och Wästmanland namn af deras belägenhet derifrån. Det deltes liksom hela Sverige i Härader eller Hundari[3], hvaraf ännu många behållit namnen[4], och war denna Indelning giord för en ordning skull, då krigståg skulle upbådas. Förnämligast war Upland delt i tre Folkländer, Tiundaland, som sträkte sig Norr om Upsala, Attundaland emellan Stockholm, Upsala och hafvet, inbegripandes hela Sialand[5] eller Roslagen[6],

  1. ↑ cfr. Er. Benz. Coll. Ant. Patr. MS. c. 1. §. 8.
  2. ↑ v. supr. c. 11. §. 3.
  3. ↑ cfr. Tacit. de Germ. c. 38. Cæsar L. 4. c. 1. de Svev. & Rudb. Atl. T. 1. c. 24.
  4. ↑ Til ex. Ärling-hundra, Habo-hundra, Lång-hundra, Fierd-hundra, Seming-hundra, Ly-hundra, Siu-hundra, Rasbo-hundra, Närding-hundra, Ti-hundra &c. Desse Hundari äro sedan delte och inblandade med Slotts och Sätesgårdars Län, hvilka också blifvit Härader, så at antalet deraf blifvit större och namnen kommit ur sin ordning.
  5. ↑ v. supr. c. 4. §. 15. cfr. Rudb. Atl. T. 1. p. 202. & Er. J. Schroder. in Orat. de Upl.
  6. ↑ Roslagen eller Rodes-Lagen, hvilken gamle Uplands-Lagen säger wara delt i Norre och Södre Rhodin, har namnet af Ro, Roder, och således af det gamla Scythiska och Græska ordet Rus, flod, wattulopp, hvaraf ock Ryssland tycks wara nämndt (v. supr. c. 2. §. 19. in not.). Finnarne kalla stundom hela Sverige Roslagen, efter den ligger dem närmast (v. Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 2.). Denna Siö-trakt war indelt i wisse Skieps-Lagar för en ordning skull i de krigs-utrustningar, som Kronan påböd til siös. til ex. Åkers, Bro, Dannerid, Wäddö- och Wärmdö-Skieps-Lagar. v. Tuneld. Geogr.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/447&oldid=426868”