Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/657

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

i Roüen, kommit på Christna tankar[1], som ej långt derefter utbrusto i en fullkomlig omwändelse.

2. Knapt war Olof från denna färd hemkommen, förän et häftigt krig mötte honom i Norden; Nyligen är berättadt, huru hans Moder Sigrid beslutit Norske Konungens Olof Tryggasons fördärf[2]: denne hade sedermera ökt hennes hämdgirighet i det han tagit hennes Mans half-Syster til äkta utan Släktens samtycke: Thora Haralds-Doter hade först warit gift med Styrbiörn hin Starke, som tilförne är sagt[3]: Derpå hade hon af sin då fångne half-Broder blifvit i Jomsborgska Freden mot sin wilja bortgifven åt den gamle Wendiske Konungen Burislav, från hvilken hon aldeles flydde tilbaka med sin fosterfader Özer Åkeson, sedan hon af sorg bland hedningarne warit i upsåt at svälta sig til döds: Nu hade hon kommit til Norige och der fådt til Man Olof Tryggason, den hon älskade[4]; men til all olycka öfvertalte hon honom til en resa åt Wenden och Jomsborg, at der giöra slut med Burislav angående hennes innestående Lifgeding[5]: Bättre tilfälle kunde aldrig yppa sig för Sigrid Storrådas

  1. Man har ment, at en Olof låtit döpa sig af Ärke-Biskop Robert (Le P. Dan. H. de Fr. T. 2. p. 342 &c.); men denne Olof har det åtminstone icke warit, som först några år derefter antagit dopet i Sverige.
  2. v. supr. c. 19. §. 18.
  3. v. supr. c. 19. §. 10.
  4. Sturl. Ol. Trygg. c. 98. 99.
  5. I Julinska eller Jomsborgska Freden war öfverenskommit, at Thyra skulle få et wederlag för sina gods i Dannemark, dem hon afträdt til Burislaws Doter Gunhild, som i samma fred blifvit trolofvad med hennes Broder Konung Sven. v. Sturl. T. 1. p. 320. Detta wederlag skulle nu Olof Tryggason utkräfja. cfr. Wild. ad Puff. p. 389.