iv
skap åstundar Fåglarna, äfven köpa de öfriga, och Insektsamlaren finner intet häfte, som ensamt innehåller Insekter. Likväl kan hvar Djurklass med Text och Figurer, förenas och bringas i ordning efter det System man föredrager, när Zoologien hinner närma sig sitt slut. — Af Insekter och Maskar upptagas ej flera än sådana, som äro nödvändiga att lära känna, antingen för deras inflytande på hushållning och medicin, eller för deras tjenlighet att meddela allmänna begrepp i vettenskapen. För besparing af rummet på tabellen komma väl stundom flere arter att på samma plåt graveras; men föremål af olika Flockar skola dock ej blandas. Följaktligen kunna äfven de utkomne af dessa Klasser vid Verkets slut förenas i ett slags systematisk ordning, fastän icke hvar art alltid kan läggas särskilt.
2:o Enligt v. Linnés Fauna Svecica finnas 2266 Djur i Sverige; af dessa äro 53 Däggande, 221 Fåglar, 26 Amfibier (hvarifrån likväl 11 arter afgå, som nu räknas till fiskarna), 77 Fiskar, 1691 Insekter och 198 Maskar. Ibland dessa klasser äro efter v. Linnés tid Insekternas, såsom den största, mest, och Amfibiernas, som är mest artfattig, minst, genom nya arters upptäckande förökade. Häraf ses lätt, att under Zoologiens fortsatta utgifvande kunna icke alla häften få ett Djur af hvar klass. Men när t. ex. Amfibiernas alla arter äro upptagne, lemnas rum för 2 Fåglar i hvart häfte; och när klassen för Däggande Djuren äfven är slutad, skola i stället 2:ne Fiskar i hvart häfte förekomma; således kommer då ett häfte att innehålla 2:ne tabeller för Fåglar, 2:ne för Fiskar, 1 för Insekter och 1 för Maskar. Men om emedlertid en ny svensk art af Däggande Djurklassen eller af Amfibierna skulle upptäckas, intager den sin plats i stället för tabellen för en fågel eller fisk, som ur det häftet utslutes. — Inga hemtamda Djur eller Fåglar äro ämnade att i Sv. Zool. inrymmas, ehuru de finnas upptagna i F:na Svec.; hvarderas historia,