ren som Paddornas göra. De äro mörkbruna på ena sidan och gulaktiga på den andra, och omgifne med ett ämne som liknar egghvita, men gulbrunt till färgen, och af samma klotrunda form som egget, i hvilket man efter par dagar upptäcker en mindre kula, ämnet till fostret som näres af den genomskinliga slem, hvari det ligger. Denna lilla kula blir först njurlik, och innan kort utvecklas larven, särdeles om varmare väderlek infaller. Snart börjar han röra sig, öppnar sitt svepe, och simmar i den lik ett moln förtunnade slemmen som omger honom. Nafvelsträngen är fästad vid hufvudets ända och qvarsitter några dagar. Då och då ser man det lilla djuret framkomma ur sitt slemgömme, men kryper in igen för att hämta föda och nya krafter. Ehuru oformligt det är, urskiljer man hufvudet, bröstet, magen och stjerten. Nu försvinner slemmen, och larven simmar fritt omkring att söka andra födämnen. Vid hufvudets sidor visa sig små franslika utskott, men hvilka efter dygnet förloras. Hufvudet blir småningom större, stjerten längre och ögonen börja lysa. I munnens ställe synes längre ned åt bröstet en öppning, hvars läge gör, att larven, antingen begärig att uppsnappa födämnen flytande på vattenytan, eller genom den på venstra sidan befintliga blåsan uttömma luft och indragit vatten, måste vända sig på rygg, som sker med oförliknelig hastighet. Under den nämda öppningen sitter ett litet spetsigt utskott, hvarmed larven fäster sig hängande vid andra föremål, och orenligheten uttömmes genom den under buken utskjutande tarmen.
Grodungen, så vida utvecklad under förloppet af en månad, fortskrider nu liksom långsammare till sin fullkomliga utbildning. Kroppen blir större och bakfötterne omsider synlige; tårna utmärkas genom små knölar, och fotens form skönjes utan svårighet. Framfötterne äro deremot ännu dolde under den tunna huden, igenom hvilken de likväl framlysa.
Under en varm sommar varar larvperioden ungefär två månader; men är den kylig, torde väl en dubbelt längre tid åtgå. Det är då ändtligen som huden först brister på ryggen icke långt ifrån det verkliga hufvudet som tränger ur öppningen; den förra munnen skjutes tillbaka med den öfriga huden, framfötterne synas, och hela kroppen med bakben och stjert blottas. Den sistnämde,
