ty, i följe af deras retelser på huden, slickar hästen ofta de ställen der styngflugans egg redan finnas, och skulle han äfven sjelf sakna dem, kan han få tillräckligt af sin granne, hvars skuldra vänskapsfullt slickas af honom.
Tab. — fig. 11. En honfluga af Häst-Stynget. — 12. Larven.
5. LÄPP-STYNGET.
OESTRUS Hemorrhoidalis.
Vingarne äro hvitaktige och utan fläckar. Bälgen hårig och svart, vid fästet hvit, och ytterst brandgul.
Linn Syst. nat. 12. p. 970. — Faun. Su. 1733. — Gottl. res. s. 277. — Clark. l. c. p. 327. t. 23. f. 10—13. — Fabr. Syst. Antl. p. 229. — Ej. Syst. Ent. 6. p. 232. (OE. Equi. β). — Syst. Nat. ed. Gmel. p. 2809. (OE. Bovis). — Modeer. V. A. Handl. 1786. s. 145. (OE. nasalis). — Réaumur Ins. t. 35. f. 3. — t. 54. f. 14. (Larva). — Geoffr. Ins. a. p. 455. I.
Larven, hvilken skiljer sig blott i storleken från den
föregående artens, såsom mindre än den och till färgen
hvitare, väljer samma boställe inom hästens mage, derifrån
han utvandrar genom tarmkanalen, från Juni början till
medlet af Juli, och synes då en tid hängande utanför
ändtarmen, grönaktigt röd till färgen, men blir efterhand
rödare under sitt tillstånd som Puppa, hvilket varar ungefär
ett par månader. Flugan som utkommer är knappt hälften
så stor som Häst-stynget, hvitluden i hufvudet och bålen
betäckt med mörka hår samt ett svart bälte mellan
vingarne. Bälgen är svart med ljusa hår vid fästet och brandgula
åt stjertändan. Inunder är kroppen gråaktig, låren mörka
och benen brunfärgade.
Vi anse icke nödigt bevisa orimligheten af den sägen, att flugan skulle genom ändtarmen inkrypa för att der lägga eggen. Mera bifall må lemnas Herr Clarks på erfarenhet grundade uppgift, att Hästens läppar dertill väljas och sökas af flugan. Hennes bemödande att åtkomma dem och den kittling hon förorsakar, injagar en naturlig rädsla hos hästen, som oupphörligen slänger hufvudet upp och Bed lör att afhålla det envisa kräket, och stampar liksom att mota flugan då hon söker att stjäla sig fram mellan bogarne. Men då allt är fåfängt, galopperar han yr öfver fältet och finner ingen fristad förrän i vattnet, der hans ovän måste lemna honom. Men innandess träffas han of-
