Sida:Svensk Zoologi.djvu/285

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


HUMMER

47

ligen bära namnet af Kräjta. Fabricius har behållit det gamla Astacus för dem. Dessa ha en utsträckt stjert, lotäckt med fjäll likt skal, och danad med starka muskler till fordel för dem då de simma eller hasiigt Hytta sig. Deras bal är trind, nästan som en cylinder, ändad med en snabel som framskjuter emellan ögonen, ock dtrras yttre eller sid-spröt ha en utmärkt längd ; de inre äro der. emot kortare och tvåhlujne.

Hummern ar just af denna beskaffenhet. Hftn uppehåller sig i stora Oceanen, derifrån han nalkas liil siriinderne al Norrige, de vestra af Sverige, rundt omkring England, äfvensom i Fr-.nska skaren, och det är ganska troligt att, vat draride in i Medelhafvet, han tränger sig också ända fram till HellespoiTen *), der han al Constantinopels invånare skall kallas Liczuda.

Ett mindre vant öga skulle knappt finna någon olik. het emellan Hummern och den allmänna Kräftan/ utom i storleken, men de äro dock väl åtskilde.

Den förre är 6-10 tum lång: dess hufvud, en forten

sättning af sjelfva bålen, afsmalnar i en hvass snabrl med tre hvassa tänder på hvar sida, utom en liten vid sidorna ofvanför ögonen, hvilka kunna röras, utskjutas och indragas efter behag, och deras hornhinna är knpig och delad i fyrkantiga rutor af den finhet alt 25<>o knappt intaga en tums rymd. Det framom ögonen sittande kortare pa» ret af spröten äro hvardera tvåklafne, och liksom hopsatte af 60-90 ringar. De på begge yttre widorna om dessa äro'lastade pa en rörlig och af o cylindihka delar bestående fot, och nästan så långa som hela djuret, och äga en utomordentlig böjlighet, till h> ilket ändamål de utgöras af 25o tätt förenade rödbruna ringar eller leder, som sedde under synglaset visa på öfra sidan 22 punkt lika hål, ur hvilka, medan lifvet varar, en fin tråd utskjuter. Utan att vidröra den konstiga formen af de delar som omgifva munnen och utgöra densamma, af de trenne par egna spröten (palpi), käkarne och de tredubbla läpparne, må det nämnas, att Hummern, stndd i sitt element, med tillhjelp af de sistnämde, under det de beständigt röras, fångar äfven de smärsta vattenkräk. Bålen är

  • ) Bellon. Hist. p.oiss. p. 557» Aristoteles har också beskrifvit honom.

»ycket tydTigt; se AS"i*3ÉCS". Hist. An. lib. 4. c. a.