aflångt trind och dess skal betäckt med spridda utgröpta punkter, samt har en fåra på längden och en på tveren. Under skalet sitta gälarne vid båda sidor, till utseende som flera tätt jemte hvarandra liggande franslika och något inåt krökta brunaktiga skifvor, och framföre de främsta en öppning genom hvilken luft och vatten insupes och åter utdrifves. Vid bålens undre sida ses främst nära hufvudet 2:ne korta så kallade armar, hvilkas 6 leder äro med styfva hår i kanten besatte, och de nedersta inåt skarpt tandade. Tvifvelsutan tjena äfven dessa som medel till födans ernående. Dernäst sitta klorne vid ändan, af sex tjockare och längre leder. Släta på ytan, är endera af dessa klor, utan afseende på någon viss, alltid störst. Den ena är i klofvan knölig, och det är dermed som Hummern håller sig fast, under det han med den andra, hvars inre kanter äro skarpt sågade, behändigt klipper och fördelar sina födämnen. Det är också i klorna som han besitter sin förnämsta styrka. Fyra par fötter intaga det öfriga afståndet emellan klorna och stjerten, alla af 6 trindare leder sammansatte, sträfhårige, och de två främsta paren slutas äfven med små klor. Vid den nedersta leden af sista fotparet hos Hanen, ses en vårta liksom på det andra hos honan också en dylik med sin öppning, hvilka utmärka Köndelarne. Stjerten, lika lång som den öfre delen, består af sex Segmenter eller leder, utom den sista, alla täckta med en lika danad skorpa som bålens, men delar sig efter ledernas antal i lika många och på hvarandra liggande skal, hvilka å ömse sidor af stjerten, undantagande på den första som är mycket smal, äro tunna, rundade och med grå hår besatte i kanten. Den yttersta stjertändan, under hvilken en öppning ses för anus, formeras af 5 runda något convexa samt hårkantade skifvor, som kunna böjas och utbredas som en solfjäder, till lika bruk som ordentliga fenor. De begge yttre äro derföre liksom med en ledgång snedt på tveren försedde. Ändtligen sitta på stjertens undra sida, vid hvar led ett par korta simfötter, klufne i ändarne. På Hanen är det första mycket större och styfvare; hos honan, hvars stjert är litet bredare än hanens, äro de deremot mindre och böjligare, samt de öfrige med fjäderlika hår beklädde, till qvarhållande af eggen hvilka samlas på insidan af den krökta stjerten, såsom strax skall beskrifvas.
Om den yttre åtskillnaden emellan könen är mindre
