Sida:Svensk Zoologi.djvu/286

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


48

HUMMER.

aflångt trind och dess skal betäckt med spridda utgröpta punkter, samt har en fåra på längden och en på ivcren. Under skalet sitta gälarne vid båda sidor, till utseende som flera tätt jemte hvarandra liggande Iranslika och något inåt krökta brunaktiga skifvor, och framföre de främsta en öppning genom hvilken luft och vatten insupes och åter utdrifves. Vid bålens undre sida ses främst nära hufvudet a:ne korta så kallade armar, hvilkas 6 leder äro med styfva hår i kanten besatte, och de nedersta inåt skarpt tandade. Tvifvelsutan tjena älven dessa som medel till födans ernående. Deuinst sitta klor no vid ändan, af sex tjockare och längr« leder. Släta på ytan , är endera af dessa klor, utan als ende på någon vi".s, alitid störst. Den ena är i klofvan knölig, och det nr dermed som Hummern håller sig fast, under det han med den «ndra, hvars inre kanter äro skarpt sågade, behändigt klipper och fördelar sina födämnen. Dtt ar också i klorna som han besitter sin förnämsta styrka. Fyra par fötter intaga det öfriga afståndet emtilan klorna och stjerten , alla af 6 trindare leder sammansatte, strälhårige, och de två fram. sta paren slutas älven med små klor. Vid den nedersta leden af sista fotparet hos Hanen, ses en vårta liksom på dv>t andra hos honan också en dylik med sin öppning, hvilka utmärka Köndejarne. Stjerten, lika lång som den öfre delen, består, af sex Segmenter eller leder, utom den sista, alla täckta med en lika danad skorpa som bålens, men delar sig efter ledernas antal i lika många och på hvarandra liggande skal, hvilka å ömse sidor af stjerten, undantagande på den föista som är mycket smal, äro tunna, rundade och med grå hår besatte i kanten. Den yttersta stjertändan, under hvilken en öppning ses för anus, formeras af 5 runda något convtxa samt hårkantade skifvor, som kunna böjas och utbredas som en solfjäder, till lika bruk som ordentliga fenor. De begge yttre äro derföre liksom med en ledgång snedt på tveren iörsedde. Ändtligen sitta på stjertens undra sida, vid hvar led ett par korta simfötter, klulne i ändarne. På Hanen är det första mycket större och styfvare; hos honan, hvars stjert är litet bredare än hanens, äro de deremot mindre och böjligare, samt de öfiige med Ij.iderlika hår beklädde, till qvarbåilande af eggen hvilka samlas på insidan af den krökta stjerten, såsom strax skall beskrifvas.

Öm den yttre åtskillnaden emellan könen är mindr©