Hoppa till innehållet

Sida:Svensk Zoologi.djvu/287

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
49
HUMMER.

utmärkt, så visa de invertes köndelarne den inre så mycket tydligare. De ha sitt läge i det medlersta af bålen. Hos hanen ses en hvitgul, körtellik massa liksom af trenne förenad, och hvilken Rœsel anser för testiklarne. Bakifrån denna massa ha de å begge sidor som trådar nedgående hvita sädeskärlen ett gemensamt upphof. I hela sin längd omkring 8 tum, äro de ofvantill mycket krökta och slingrade, men bli omsider raka och ända sig vid hvar sin af de vid roten af de bakersta fötterna befintliga vårtorna ur hvilka hansäden framtränger. På lika ställe som berörde testiklar ligga, äger Honan deremot sin eggstock, derifrån endast tvenne korta och räta kanaler nedlöpa till de öppningar som vi förut sagt finnas vid basen af det medlersta fotparet hos henne. Denna eggstock omsvept af en tunn hinna, synes äfven trefaldig och hyser en myckenhet egg af olika storlek. Några äro större, mognare och svartbruna, ännu flera eller de för nästa afkomma bestämde, mindre och brandgula, och ändtl. en hop mycket små och ljusare. Sedan parningen skett en gång om året, såsom i April, knappt oftare, på det sättet att makarne inbördes omfatta hvarandra[1], börja eggen att 10 veckor derefter bli synliga under Honans stjert. Deras antal är så stort, att Baster räknade på en medelmåttig Hummer icke mindre än 12444 redan framkomna egg, utom hvilka ännu funnos många qvar inom kroppen. När eggen äro färdige att släppas, utkomma de ett i sönder, hängande på en klibbig tråd, som, medelst den böjning honan gör med stjerten, fäster sig, det ena efter det andra, på de håriga simfötterne, genom hvilkas beständiga rörelser eggen så ordentligen spridas, att alla få lika tyngd att bära. I början smärre och nästan svarta ernå eggen en storlek af mogna fläderbär, och bli mörkbruna, samt qvarsitta till slutet af Juni eller början af den följande månaden, då de, dels lagde i sanden vid stenar på botten, dels äfven orubbade under moderns stjert kläckas, och desse ungar synas då under synglaset fullkomligen efter sin art utbildade[2]. De njuta således det skydd de kräfva i deras

  1. Quando femella in dorso recubante, mas in eam decrepit, & ambo se pedibus & cauda arctissime complectuntur. Baster. l. c. p. 12. — They propagate more humano. Pennant.
  2. Det är troligt att egg släppas äfven andra årstider, men utan att kläckas; ty man har ofta sett mängd af dem flytande i pölar lemnade vid klipporna under ebben, och det är endast om sommaren de komma till lif.