Sida:Svensk Zoologi.djvu/299

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


TAGJELM ASKEN. 55

Utom den allmänna Tagelmasken anför von Linné i sin Fauna en annan art eller Gordius argillaczns, sora skall yara den förstnämde alldeles lik, men något större, nästan gulaktig hel och hällen, äfven som i begge ändarlie. Enligt sin natur vistas han också i leran, hvilken han, efter Linnés ord, genomtränger som fisken vattnet; blir derföre lätt synlig när lergropar upptagas, till hvilka, medelst de minor lif.n gör, källsprången ledas liksom genom den förras åtgärd.

Göze och Miiiler beskrifva flere arter så kallade tagelmaskar, hvilka skola finnas dels utom, dels inom djurens kroppar såsom verkliga Intestinal kräk. Desse sistnämde hafva af somlige blifvit hänförde till ett annat slägte, kalladt Tilaria, hvars arter tyckas obetydligt skilja sig i formen från tagelmasken, och endast välja en olika vistelseort inom djurens hud eller, som är sällsammare, i deras inelfvor. Hit har man velat räkna den af v. Linné benämde Gordius medinensis, om hvilken, för frändskapfen med den vi nyss beskrifvit, något må i korthet tilläggas. Det var Romarnes Dracimculus, som för allmän hällen i Persien kallades derföre Persarum , och Medinensis såsom funnen vid Medina i Arabien. Nästan otålige skriftställare allt ifrån Avicennas, sJEginetas och Galeni tid hafva skrifvit om honom, likväl äga vi än i dag intet fullkomligt begrepp om sjelfva djuret *). Sloanes, Kmmpfers, termins, Lö/lers, Buncrofts, Bayons m. fi. uppgifter äro alla i det* ta hänseende otillräcklige, undantagande om verkningarne på menniskokroppen. Medinensiska trådmasken finnes troligt icke i Europa; han hör till de heta luflstreken, egen för Arabien, Persien, Egypten, Etiopien och i synnerhet Gvineiska kusten, mest i trakten af de Engelska och Hol __ nåden mogen och varet utflyter, hvarefter säret en par dagar ansa* endast med rosenpomada eller dylikt för att läka det.

") Ingen gilltig orsak synes ännu att skilja denna mask från Gordisrne. A. Modéer, sä mycket förtjent af mask-kräkens historia, trodde sig lia skäl enligt Kcempfers berättelse, (srnn likväl denne berömdt resande icke sjelf haft tillfälle att som ögonvittne bestyrka , seml. alt masken» hufvud är forsett med en fin bårig snabel), att föra djuret till slägtet Furia, som med en sädan bland maskkräkea utmärktes. (Vatt. Akad. Hand!. 1795. s. i55. följ.). Men som bfide grunden till detta hänförande, och till sjelfva Furia slägtet är osäker, sä må den gamla V*~ na medinensis tills vidare förblifva en Gordius, i hvilken mening vi styrkas också irän den beskrifning och teckning Dr Grandier lemnat p« <l«n samma i Cemmgrc. Litt. Jserioik. Ab. 1740. H«bd. 42» ?• i^S*