Sida:Svensk Zoologi.djvu/340

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


58 neinögon-slagtet.

smärre stenar. Talrikast plä de infinna sig på sådana stallen hvarest Lin rotes, och ha det före fått allmänt namn af Linålar. Deras löda består mest i mask och vatten insekter, men äro också parasiter, emedan man någon gång funnit dem inkrupne inom gälarne på Lakar, på hvilken egenskap det latinska specifika tillmålet har afseende.

Ehuru Linålen i allmänhet skrädes af allmogen, mest för sin masklika form, är den likväl ätlig både kokt och stekt, och i sednare fallet med smörsås och citronsaft. I Picardie, der den af gemene man kallas Septofil, tillredas pastejer af honom, hvilka der anses som en läckerhet. Vanligtvis brnkas den hos oss till bete på krok, hvartill den är så mycket tjenligare, som den är ganska seglifvad, och svälgfiskamappa snarare påettlefvande agn än ett liflöst lockämne.

3. IGEL-NEINÖGON.

PETROMYZON plan fri. Stens ugare. På T. Kleins Neunauge.

Kroppen är försedd med täta och fina ringar, och bakre ryggfenan är något högre och rundad. Kring rnunöppningen ses utom en tandrad, kanten besatt med små vårtor.

Linn. Syst. nat. ed. Gmel. 1. 5. p. 1516. — P. Osbeck i K. Vett. Acad. Haml). 1804. s. 181. — Block Fisch. Deulscbl. 5. s, 47. t. 88- f- 3. — Herman Obs. Zool. p. 291.

T

J-nnan vår, i lifstiden outtröttligen forskande landsman, Prosten Dr Osbech bevisade Svenska Faunas ägande rätt till detta slags Neinögon, trodde man densamina endast finnas i Timringen, först angifven af Prof. Planer hos samtidens störste fiskkännare Dr Bloch, som till aktning för uppfinnaren bifogade det tillnamn fisken bär. I Sverige är han hittills ännu endast funnen i Halland och den An, Stenså kallad, som flyter förbi Hasslöf, äfven som i en bäck, benämd efter det sednare stället.

Fisken är knappt mer än /\ tum i längden och af en svanpennas eller smalt lillfingers tjocklek , trind, fastän något tjockare omkring den öfre delen än slägtingame. Munnen är temmeligen vid, med tjock kant, besatt med jtyiinga små vårtor4 inom hvilka, liksom hos den alimän-