Sida:Svensk Zoologi.djvu/346

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


56

SANDPILL- SLÄNDA.

nåde tillstand, eller då den blifvit Slända; men som det icke är i denna egenskap den vunnit ryktbarhet, uran såsom larv, så bör en nogare detalj anses lika intressant som märkvärdig.

Alberlus Magnus *) ht troligen den förste som ointalat Myrlejonet och gifvit det namn, hvilket han trodde svarande mot det lilla djurets natur att försåiligtvis föda sig på bekostnad af de kring fältet irrande myror och skridfän. Men det var blott larven som kändes, o< h man kunde under mänga sekler icke ens gissa till dess efter plundringstiden förestående förvandling, hvilken V alisneri och Poupart med kännares ögon först anmärkt, och hvarom IXéaumur och Roesel sedan lemnat föga öfrigt att tillägga.

Utkläckt ur egget börjar larven efter hand att tilltaga, men likväl långsammare än sndra skråpukar. Vid förloppet af 14 dagar är han ännu icke större än en vägglus , men då han fullkomligt utvuxit blir han ungefär 6 lin. lång, och liknar vid hastigt åseende en aflång spinnel. Hufvudet är rundadt och bredt utan mun, men beväpnadt framtill med tvenne gulbruna käkar, hvassa i ändarne och litet inåt böjde (som en kr.iptång), och från midten till basen något bredare. Vid inre kanten ses tre märkliga uddar eller syllika tänder, med Hera kortare emellan dem, äfvensom på yttre sidan. Innantill bildas i hvardera käken en kanal eller balja, som omger ett trådlikt styft rör af lika längd, hvarmed larven liksom pumpande suger vätskorna ur det af hans käkar gripna och qvarliållna rofvet, emedan andra munverktyg alldeles saknas. Tätt jemte käkarne sitta ofvanför 2 korta spröt och bredvid dem 2 svarta fläckar, i hvilka upptäckas 6 glänsande punkter, dem Roesel håller för ögon. Flera smärre bruna Häckar samt hår äro dessutom öfver allt spridda, också på den bakom hufvudet smalare delen eller bålen, hvilken, småningom bredare, förenar sig med bälgen som har en oval form, mer

•) Han lefde i i5:de seklet och var ganska liren till vexten , men fick Sannolikt sitt tillnamn i anledning ;il'sin, för tiden, ovanliga lärdom. Han dog 1280, 87 ar gammal, orh lemnade ai vol. i fol. af egna arbeten efter sig. Om Myrlejonet (Mvp/ji^'/,oÅsrV » FrfhnlcéTeo) säger han: Insidialur Formicis animal Erucce poivre simile, in sabulo foveam sibi fingens hemisphasrii forma, in cnjus apice, qnasi polus, foramen existit angustum , ex <[uo improvisits insultat formicis enstjue devorat. Strabo och Cardanus nämna också nr.got dylikt, hvilket älven AIdrovand anför, och i sedaare tider Scheuchzer.