Sida:Svensk Zoologi.djvu/357

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


rnnL-MussLi.. 4i

bada tillsammans. Detta föreningsband, som i form och ställning lörhåller sig på olika satt hos särskilta slägter, ar spänstigt medan djuret lefver, men lemnar skalen öppnade efter lilsslutet.

Hjertat är beläget nära ryggen, och en stor lefver omger magen äfven som större delen af näringskanalerne. Gallan mottages af magen genom många smärre öppningar eller porer. Hjernan tillskapas af 2 nerfknölar hvilka, förenade sins emellan genom 2 långa nerfsträngar, ge upphot åt alla de Öfriga nerverna i kroppen. Hvarken syn, hörsel eller lukt kan tillegnas dessa hufvudlösa varelser, som, kanske de flesta, i egenskap af sin natur såsom tvåkönade (hermafroditer), fortplantas utan parning, och många af dem föda lefvande ungar, hvarvid det är lika förunderligt som ensamt tillhörande denna ordning bland djuren, att deras lungorgan tjenar tillika som lifmoder. Foupart såg det för mer än 100 år sedan. Likväl har detta så väl som snäckdjurens anatomi i allmänhet varit litet kändt, men ändteligen i våra dagar en Cuvier förbehållit att sprida ljus i en så betydande del af djurens historia.

Sedan nian småningom under loppet af fortsatte forskningar trott billigt att formera antalet af musslornas slägten, liksom de bland snäckorna, i följe af utmärkta yttre kännetecken, var nödigt att uppfinna metoder till lättande lör kännedomen af en snart sagdt gränslös mängd al dylika föremål. Ibland andra har man valt ett indelningssätt al skalen antingen i omkretsen lika stora (Conchae bivalves cequivalves) eller tvertom (inajquivalves). Och då man s.ig hänglan eller ledgången dels tandlös, dels med färre eller flera tänder försedd, erböd sig detta som passande un« derdelningar.

Den mussla som gifvit oss anledning till föregående anmärkningar, är alldeles ibland de likskaliga. v. Linne kallade dess slägte Mya, men gaf det kännetecken, som jcke med skäl kunna tillegnas äfven alla de, ehuru få, arter deraf som han kände'*). Det hör icke hit att nu ut •; Kännetecknet var: Testa altera exlremitate Inans; .lent* cardi. crasso solido patulo uon inserio sed tantum incnban.e test* opposit*. Af den i någondera eller begge ändarne gapande n,u«slan, kana Tyskarne sådane: Klnffmuscheln , Fransmuon.-n : Conuillafes Låntes. och Engländarne: Gapers. Mja arenaria och truncata raiima . allt namnet och karakteren; m« toai M mar£arUifcr* och psctorum