AKADEMIENS BETÄNKANDE,
angående stafningen af de
utländska ord, som i Språket upptagas.
Det gifves kan hända bland alla dessa
Språkfrågor, icke någon svårare att afgöra än denna.
Icke derföre, att den ankommer på något
obekant eller inveckladt förhållande af sjelfva
språkarten, men derföre att den synes bero till
större delen af ett blott tycke, af ögats vana,
och i synnerhet af olika tankar om behofvet af
utländska ord.
Innan man kan hafva någon på skäl grundad mening i detta ämne, måste man hafva fastställt eller vederlagt nödvändigheten af utländska ords upptagande i vårt språk. Ty det är af sig sjelf klart, att om alla dessa kunna i språket umbäras; om ingen ting tvingar till deras antagande; om de kunna med lika fördel för språket antingen saknas eller öfversättas, så äro och blifva alla de som ännu i allmänt tal och vanlig skrift nyttjas, ingenting annat än blotta lån, hvilka man ej bör räkna på att behålla; som man derföre blott nyttjar i väntan på egna, hvarefter deras bruk af sig sjelf förfaller; och hvilka således bättre bibehållas vid hela deras främmande utseende, än genom svensk stafning ännu närmare införlifvas i ett