famille än familj; billet än biljett; comedie än komedi; spectacle än spektakel, o. s. v. på samma sätt, som man i val mellan de fransyska och svenska orden, just derföre, att de sednare varit svenska och allmännare, hellre sagt raffraichera än förfriska; conservera än bevara; confirmera än bekräfta; desapprouvera än ogilla; facilitera än lätta; comparera än jemföra; partagera än dela; rapprochera än närma; reprochera än förebrå; rapportera än berätta; exponera än blottställa; plaisantera än skämta; indiquera än utmärka; excusera än ursäkta; repetera än upprepa; restituera än återställa; encouragera än uppmuntra; remarquera än anmärka; desistera än afstå; repondera än ansvara; explicera än förklara; o. s. v. hela språket igenom.
Man må härvid ej invända, att Akademien, genom upptagande af en mängd utländska ord, gör sig sjelf skyldig till samma förebråelse. Det är tvenne olika saker: att antaga till bibehållande ett visst antal utländska ord, som språket ej mera kan hvarken umbära eller ombyta, och att i samtal eller skrift med flit undvika det egna inhemska ordet, så bekant, så lämpeligt det än må vara. Alla nationer hafva gjort det förra; knappast någon har, till den grad som vi, gjort det sednare. Men att det hos oss länge och vanligen skett, hvaraf har det kommit, om ej af den rådande fördom som satt kännetecknet, af bättre uppfostran, bättre stånd,
