Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


- 69 - uppriktig högaktning, en stadig yänskapi och häm- nades med Gustaf fVasa. Sverige hade nu, hvad flera andra riken sak- nade, en national-teater, ett offentligt öfningsnilt för dess snillen , en anstalt att utbreda den för* ädling, som dessa verka. Mången klandrade då, vanmäktigt, de kostnader som dertill anyändes � Med mera framgång har man i en sednare tid yrkat hushållsamhetens vigt, när det handlat om medel att unJerhålla och utvidga nationens själs- odling. Genom enskilt frikostighet af den Ko* nung , som vårdar Sveriges ära , ar likväl ännu den Svenska teatern bevarad , såsom en offent- lig inrättning , samt bragt till all den verksam- samhet , som dess knappa tillgångar medglfva. Skall nu detta verk af Gustaf den Tredjes foster- landskänsla falla? Skola vi stänga för efterkom- mande Snillen den bana, som öppnades åt Kell- gren och Adlerbeth , och der den odödlige Ko- nungen sjelf mätte sin styrka med deras och med författarens till Oden och Virginia? Välan! od- lom då endast kärr , och slutom oss inom otilN {gängliga vildmarker från Europas förakt, och från den träldom under penningevätdet, som eljest före- stode oss. I de Grekiska Republikerna, der det offentliga beherrskade det enskilta, hade den blif- vit ansedd för elak medborgare , som vägrat sin gärd till de allmänna anstalter, hvilka underhöU lo folkets känsla för det sköna och höga. Kon- stens verk voro der Statens skatter , dess befor- dringsmedel Statens angelägenheter, dess idkare