Skandin. under unionstiden, s. 183). VG. I. J. 14; II. J. 33; ÖG.* SM.* ME.* Chr.* by -gum byggia, liþ &c. -gum skipta l. byggia, VG. I. J. 8; II. J. 20 attundi loter -gs l. af -gi, åttondedelen af en attunger (hvilken del i VG. II. Forn. ind. 13. kallas lagha loter), VG.* innan byar ok utan -gs, VG. II. J. 3, af hvilket ställe ej kan bevisas att en by alltid inehållit flera attungar. a. )( fiarþungs byr l. halver byr, ÖG.* -gs tompt l. aker, ÖG.* a. (a) -gs broþer vara, ɔ: alla attungar taga lika lott i byns egor, likasom den ene brodren tager lika stor del af arfvet som den andre, ÖG.*; jfr. taki sva a. sum a., ES. 24. siattungs a. (i bygdum by), siatta luts a., sjettedelen af en a., en jordegendom som ansågs vara värd omkring 3 marker (jfr. Mark), hvaraf är klart att a. ej kunde stå i visst förhållande till en by såsom del däraf, ÖG.* fulder a. )( halver by, SM.* a. )( fiorþunger och halver by, VM.* halver a. )( attungs land, ME.*; jfr. Half attunger. Då Landslagarne i sammanhang med a. äfven nämna markland &c., är meningen icke att dessa benämningar angå samma slags delning af jorden, utan härmed syftas på de i särskilda landskap brukliga olika delningsgrunder. c) en åttondedel af ett härad (hundare). U.* SM.* 2) adscendent i tredje led, så kallad därför att förfäderna i detta led äro åtta personer, liksom halver a. är adscendent i fjerde led, hvilket består af sexton personer. )( fiorþonger och halva, VM.*
Attungs bro, f. bro hvilken det tillhör en åtting (se Attunger 1, c) att bygga och underhålla. SM.*
Attungs land, n. = Attunger 1, b. ME.* Chr.* Jfr. Half attungs land.
