är ämnad att utgöra 13:de bandet af detta verk, kommer att omfatta det som i lagarne är skrifvet på Svenska, och jämväl de på Danska skrifna lagarne (i 9:de bandet), ty skilnaden mällan dessa båda språk i de gamla lagarne är icke så stor, att den medför större svårighet vid deras behandlande i ett gemensamt lexikon, än olikheterna mällan åtskilliga Svenska landskaps lagspråk. Men hvad de Tyska glossarierna beträffar, som finnas i 7:de och 8:de banden, äfvensom glossarierna öfver medeltidens Latin i 1:a och 9:de banden, är därvid nu ingen ting vidare att göra, än att meddela de rättelser och tillägg, hvartill anledningar kunna förekomma. Jag skall vid detta arbete icke förtiga eller underlåta att erkänna och rätta de mistag, som jag kan inse vara begångna i de förut utgifna glossarierna till de särskilda lagarne. Om någon granskare menar sig själf icke skola hafva begått ett eller annat eller ens något af dessa mistag, så må han besinna hurudana hjälpredorna för vårt gamla språks studium varit under största delen af den tid, då jag varit sysselsatt med lagarnes utgifvande, hvarvid glossariernas författande ej fått upptaga mera än en jämförelsevis korrt tid — huru t. ex. först för några år sedan för ändamålet verkligen brukbara ordböcker öfver det gamla Norska eller Isländska språket funnits — han må betänka hvad han själf på den tiden och under sådana omständigheter hade kunnat i denna väg uträtta. — Vid utarbetandet af detta lexikon ämnar jag lika litet som jag gjort det vid författandet af de särskilda glossarierna, öfverskrida de rätta gränserna för en sådan ordbok; jag vill nämligen söka att så bestämdt som möjligt är förklara de i lagarne förekommande ordens betydelse, och öfverallt, där textens mening är mindre klar, meddela den tydning, som kan åstadkommas genom utredning af det grammatikaliska och logiska sammanhanget, utan egentliga kommentarier; men jag skall, såsom hittills, afhålla mig från alla för det nämnda ändamålet onödiga och onyttiga grammatikaliska eller etymologiska utflykter, som, hvad värde de annars måtte hafva, här ej kunde tjena till annat än ett fåfängt lärdomsprål, hvilket alltför ofta användes till att skyla bristen på den insigt i saken, som för ett sådant arbete aldramest behöfves”. Då denna omfattande ordbok hufvudsakligen är bygd på den grund som blifvit lagd i de förut utgifna särskilda glossarierna, har jag ej funnit skäl att afvika från de grundsatser som vid dessas utarbetande blifvit följda. Naturligtvis hafva dock alla de Svenska och gamla Danska texterna nu blifvit å nyo noggrannt genomgångna, hvarvid allt, som jag i afseende på ordens bemärkelser eller uttydningen af särskilda ställen i lagarne funnit böra tilläggas, rättas eller tydligare förklaras, här blifvit upptaget; de i glossarierna tillagda Latinska öfversättningar af orden äro, då de här skulle hafva upptagit alltför mycket rum, och äro mindre nödiga, enär hvar och en som vill studera dessa lagar, måste känna Svenska språket, uteslutna; och de utförligare anmärkningar, som i glossarierna på många ställen äro på Latin författade, äro här, likasom allt det andra, meddelade på Svenska; endast de vanliga grammatikaliska termerna, t. ex. sid. 1 pl., dat., f., quies in loco &c., äro här bibehållna, äfvensom Latinsk öfversättning af orden på några ställen blifvit bifogad den Svenska, då detta kunnat göra en vidlöftigare förklaring öfverflödig, t. ex. vid Afl, Alder, Fræstmark. En del endast i nyare
