Den här sidan har inte korrekturlästs
527
Sa — Sak.
...
Sa (sar, sær), (Isl. MG. =) 1) pron. dem. den. a) med bifogadt nomen. sa byr, sa bonde, griper sar, VG. I. J. 19: pr; Þ. 7: pr; 14. b) utan nomen, men med bifogad rel. sats. sa skal iorþ væria ær a, sa sum iorþ sæl, sær ær bol a, &c. VG. I. J. 2: pr; 3: 3; 7: pr, 1, 2; 9: pr; 12: 2; 14; M. 2; Þ. 10, 17, 19: pr; FS. 2: 2; FB. 7: pr. 2) pron. pers. han. sa skal vitu orþ ægha, þa ær sa þiuver (n. þær) at, þa skal sa sighia, VG. I. J. 16: pr; Þ. 5: 1; 6: pr. — Jfr. Su.
Sagha, f. (af sighia) berättelse (saga). G.* sann s., ME.* Chr. Kg. 4: 4. gæra manni sanna saghu, ÖG.* þau en han enga saghu af (n. þreli) hafi, om än han icke har fått någon bekännelse af trälen, G.* Jfr. Fram-, Laghsagha; Sæghæ.
...
