...
Tapa, tappa, v. a. med dat. l. acc. 1) eg. tappa något som faller. ÖG.* 2) i allm. förlora. VG.* U.* SM.* Sk.* G.* ME. B. 35: 4; Þj. 32; St.* Chr. B. 48: 5. t. væþ sin, förlora sina vadepänningar som man erlagt, då man förlorar saken, VM.* t., abs., tappa vadet, om den som i rättegång vädjat, l. mot hvilken vad blifvit erlagdt, ME.* Chr. Tg. 37, 39: pr. vinna æller t. þrim l. sæx markum, ɔ: vadepänningarne, VM.* t. (delu) )( vinna, förlora en rättegång, U. Þ. 5: 7; SM.* ME. Egn. 35; Chr. J. 32. hvat hun (n. dela) vinder æller -ar, ɔ: byn, som är part i saken, vinner &c., om ej hun tillkommit genom skriffel för byn, U. J. 22; H. J. 16. vinna æller t. i fælaghe, Sk.* t. ) vinna, på dobbel, St.* t. sinum vitsorþum, U.* Jfr. Bort-, Fortappa; Liftapilse. 3) tapas, v. dep. omkomma. SM.*
...
