Sida:Sweriges gamla lagar I (1827).pdf/27

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


V

takar; hugger, huggir, huggær, huggar; utan, utæn, uten; hæraþ, hæræþ, hæreþ, haræd, hareð; standa, standæ, standi; sændi, þingi, pro sændæ v. sænda etc. vaær, væer, uerder; tuænni, tuenni, tuanni; þrænni, þrenni, þranni; bæræ, beræ, baræ; ækki, ecki, akki, ikki; æn, en, an; ær, er, ar; mæþ, meþ, maþ; þæt, þet, þat; vægh, vegh, uagh.

  • c och k omväxla med hvarandra, t. ex.
    krister, cristna; oc, ok; scal, skal, skil, scill; crusszur, scruþer, slict, tacæ etc.
  • ch för k, t. ex.
    marcher, klokchor, tacher, söchia, chöpær, etc.
  • d, ð, och þ, t. ex.
    hæræd, hæræð, hæræþ; hovod, hovoþ; iord, iorð, iorþ; nider, niþer; vid, viþ; da, driðiu, driðiungær, dræl, dræskulli etc. pro. þa etc. alþra, bonþe, falþer, fulþer, gialþa, halþæ, hænþær, huarþax, lanþe, sanþær, vinþær, þöma, þör, þöþæ etc. pro aldra etc.
  • för þ:
    findþær, iordþær, skyldþinæ, þridþi.
  • e och æ:
    ellær, hegnæ, tveggiæ, firiger, her, steþer, verþer, etc. pro. æller etc. bolæ, bötæ, gonongæ, læde, mæra, væt, æn, pro bole etc.
  • é för e eller æ:
    biscopér, ér, folké, hém, kirkiugærþér, prést, tylftér éþ, þés etc.
  • f, p, fp och pf:
    aptær, aftær, afptar; giftis, gyptis, gipftær; mungiptri, mundgypftæ; toft, topt, topfto; tylft, tylpt, tylfpt.
  • f för v:
    farit (? Md. 2.), orþiufæ.
  • g och gh:
    eig, eigh; lag, lagh; dag, dagh; sigiæ, sighiæ; etc.
  • g och h:
    guggæ pro huggæ; hvarhhin, lahum, marhæ, ortohær, vihit, pro hvarghin etc.
  • g för k:
    gonong, ligvægh
  • h tillägges eller utelemnas i början af ord: