_) Falsk nyckel. Från bruk af falsk nyckel måste noggrannt skiljas olofligt bruk af dyrk eller nyckel (jfr. Naum. 1873, 538; N. J. A. 1886, 89; Naum. 1886, 38): en rätt nyckel kan användas olofligen (hvilket icke utgör inbrott), likasom å andra sidan en dyrk naturligtvis kan användas lofligen.
Skillnaden emellan falsk och rätt nyckel grundar sig i hufvudsak på den (till låset) dispositionsberättigades vilja. Likväl måste man, då den svenska lagen icke, genom exakt definition, uppställt begreppet falsk nyckel såsom tekniskt, i någon mån modifiera nämnda bestämning till öfverensstämmelse med uttryckets betydelse i det hvardagliga språkbruket.
Enligt detta språkbruk är en nyckel rätt i förhållande till en gifven lås, först och främst under hela den tid den rättsenligt användes till låset eller åtminstone af den berättigade anses (såsom reservnyckel etc.) höra dertill. Nyckelns användande, uti ifrågavarande mening, förutsätter, att låset användes såsom lås: beträffande en ännu icke insatt lås kan man icke tala om rätt och falsk nyckel. Om en jernhandlande säljer ett lås och af flere till detta lås passande nycklar behåller en, så är denna nyckel, från första ögonblick låset börjat användas, obetingadt falsk i förhållande till låset: den har aldrig varit förbunden med låset, sedan detta började användas såsom sådant, och tiden dessförinnan kommer icke i betraktande.
Verkliga svårigheter uppstå deremot vid afbrott eller upphörande antingen af användandet eller af användandets rättsenlighet. Är användandet rent tillfälligt (t. ex. beroende på tillfälligt förläggande af den vanliga nyckeln), så kan det icke göra nyckeln till rätt, utom under den tid, det just pågår (t. ex. nyckeln sitter i låset, hänger utanför dörren, ligger under mattan o. s. v.). Detta gäller således äfven, om den berättigade för en gångs skull ger en främmande person tillstånd att använda en främmande nyckel:
