162
2 äpplen skalas, skäras i tunna skifvor, läggas i en stekpanna och brynas med ett par lagerbärsblad, timjan, savoykål, ¼ skålp. smör eller flott, 3 téskedar salt och en tésked socker. Härtill slås en kanna vatten och ett skålp. skållade risgryn, som kokas tills de blifva mjuka. 6 skålp. billig fisk skäres i stycken af ett hönsäggs storlek och kokas i detta spad. Är det salt fisk, utelemnas saltet. Af grönsaker kan man härtill taga hvad som helst man har tillgång på.
267. Fisk med carry. Till föregående blandas, efter smak, 1—2 téskedar carrypulver.
268. Stufvad ål. 1. I en liten kastrull smältes ett par skedblad smör eller tillagad smörsås, № 95 tillsammans med 1 tésked hackad lök, en d:o ansjovislake, eller ett par hackade ansjovis, 1 tésked ättika och 1 d:o soys. 1 skålp. ål skäres i bitar af ett par tums längd, ingnidas med mjöl och salt, stufvas en half timma och anrättas med brynta brödskifvor eller potatis omkring.
2. Ålen kan också först brynas och derpå tillagas som ofvan.
3. Eller den kan stufvas i en tékopp mjölk med ½ tésked salt och peppar, ½ d:o lök och litet persilja, och afredes med ett skedblad smör och litet mjöl. Litet citronsaft eller ättika gör smaken friskare.
269. Kabiljo. Fenorna afskäras och fisken skäres i lagom stora stycken, som läggas i rikligt med vatten, dagen innan den skall brukas. Ett stycke soda eller en tésked dubbelt kolsyradt natron (fås på apoteket) till 1 kanna vatten, nyttjas af somliga vid urvattning af kabiljo. Följande dag skrapas den väl på båda sidor dock icke så att skinnet går af, och lägges i friskt vatten, hvari den får stå tills den skall kokas; den sättes på i stort kokkärl med mycket vatten och kokas i ½—¾ timme tills den blir mjuk. Den ätes vanligen med äggsmör, men detta bör icke vara salt, eller också med senapssås och potatis, men kan också ätas med smörsås № 95, fläsksås № 96 m. fl. Der man har godt om färsk fisk, är det föga värdt att nyttja kabiljo, och ändå mindre att blöta kraften derur i många dagar och laga så dyrbara rätter som kabiljopudding, hvars egentliga näringskraft ej är af risken utan af
