Hoppa till innehållet

Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/131

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 108 —

representerande tre landsbygden (abboten, prosten och kyrkoherden i Ekeby) och tre staden (priorn, gardianen och kyrkoherden i Helga Trefaldighet). Men deras försök misslyckades. — Icke heller ledde det till något resultat, att »her Odvard aff Lode med flere Riddere oc Vasalen aff Eistland vilde komme oc giøre Fred oc den for sig oc de andre stadfeste».

Äfven dessa upprepade försök, som berättas af Strelow, bekräftas af de anförda annalernas »tandem reconciliati sunt per Dominunt regem Magnum» (Strelow: »Hafuer Koning Magnus dennem paa det sidste forligt»). Det förefaller, som om denna forlikningsakt varit en särskild handling af konung Magnus[1] och att han först sedan kallat visbyborgarna att stå till svars inför sig i Nyköping, där de då utfärdade den förut nämnda underkastelseurkunden. Tidsrummet mellan striderna (i april) och underkastelsen (i augusti) talar äfven därför[2].


  1. Jfr företalet till Visby stadslag (VStL., s. 22).
  2. Några olikheter hos Strelow och i franciskanernas annaler å ena sidan och i underkastelseurkunden å den andra i fråga om murarna kring Visby ha förorsakat meningsskiljaktigheter om dessa murars tillkomsttid. Strelow säger nämligen, när han redogör för fredsslutet, att det bestämdes, “at Landsatterna i huer Ting for den skade de hafde gjort i Visby skulde opbygge it Taarn eller Rundeel om Byen i Muren“. Och franciskanernas annaler säga, som vi sett, att sedan förlikning åvägabragts genom konung Magnus, det tilläts borgarna att bygga murar kring staden (permissum est ciuibus murare ciuitatem). Båda dessa källor säga således, att ett murbyggande i själfva fredsfördraget omtalades såsom förestående. I underkastelseurkunden erkänna borgarna, att de brutit därutinnan, att de konungen oåtspord omgifvit sin stad med murar (deliquimus ... ex eo videlicet, quod muros ciuitati nostre circumdedimus ... irrequisita regia maiestate). I denna urkund framhålles däremot, att ett murbyggande var gjord gärning, ehuru tydligen gjord helt nyligen, eftersom konungen kunde ställa borgarna till svars därför vid denna tid.