Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/132

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 109 —

Öfver landsbygdens och konungamaktens sträfvanden att motarbeta stadens isoleringsförsök kastar den nämnda

    Af de anförda källorna kunde Strelows uppgift med skäl betviflas, om ej de nämnda annalerna i själfva hufvudsaken bestyrkte den. Men att de göra det bevisar; att Strelow vid framställningen af denna detalj liksom vid så många andra i 1288 års händelser (se ofvan) haft vittnesgilla källor, om han också det oaktadt utstofferat vissa partier af sin skildring med egna påfund.

    Hur skola då de stridiga uppgifterna förklaras? En undersökning af murarna, sådana de ännu till stor del finnas i behåll, ger förklaringen. De olika uppgifterna syfta på olika delar af murarbetet. Det är nämligen tydligt och har af flera framstående fackmän blifvit framhållet, att ringmuren kring Visby tillkommit på olika tider. Se Brunius, Gotlands konsthistoria, I, s. 285 ff., Bergman, Wisby, s. 57, H. Hildebrand, Visby och dess minnesmärken, s. 121 ff. (det sista arbetet är äfven försedt med förträffliga illustrationer). Brunius och Bergman antaga, att den s. k. gamla muren tillkommit före (och strax före) 1288 och att denna sedan kort efter nämnda år förstärkts. Däremot ha icke tornen då tillkommit (Brunius, ibid. s. 286). Hildebrand har en från dessa forskare bestämdt afvikande åsikt, och då de resultat, till hvilka han kommit, i vissa punkter ställa sig ogynnsamt till dem, som jag i denna afhandling framlagt, måste jag ingå på en närmare granskning af dem.

    Hildebrand förkastar hvad källorna angår helt och hållet Strelows uppgifter. Annalernas vittnesbörd har han ej anlitat. Såsom den enda historiska uppgiften om stadsmuren anser han därför underkastelseurkundens (s. 130). Jag har redan försökt gifva Strelow rätt att vittna i denna sak och det just på grund af annalernas öfverensstämmelse med honom.

    Hildebrands åsikter äro i korthet. Den gamla muren, den lägre, med tinnar försedda, “är icke obetydligt äldre än år 1288, den tillhör kanske århundradets början“. »Marktornen» ha byggts samtidigt med den gamla muren, ehuru de troligen förändrats och förhöjts sedermera. Den nya muren är en förstärkning af den gamla, i samband med den ha »hängtornen» tillkommit. Dessa tillbyggnader ha afslutats före 1288 (s. 132. Om gamla och nya muren, marktorn och hängtorn, se illustrationerna 75 och 81).