Novgorod kan jag ty värr af brist på källmaterial ingenting säga. Kunik, en af de förnämsta kännarna af Rysslands äldsta historia, har yttrat sig därom på följande sätt: »Nach und nach überliess der so unternehmungslustige, Fürsten nach Belieben einsetzende und verjagende Freistaat Nowgorod den Export und Import den warägischen (d. h. im 12. Jahrhundert vorzugsweise gotländischen) Kaufleuten[1]».
Att dock ryssarna själfva drefvo östersjöhandel, bevisas bland annat af handelsfördragen, där i allmänhet novgoroderna betinga sig samma förmåner i Tyskland och på Gotland, som de äro villiga att gifva tyskar och gotländingar i Novgorod. Ryssar omtalas i Slesvig 1156, där Sven Grade beslagtog deras fartyg och utdelade varorna bland sina krigare[2] och »Rutheni» nämnas 1188 i Fredrik Barbarossas privilegiebref för Lübeck[3]. Äfven fanns i Novgorod ett »sällskap af köpmän, som drefvo handel på andra sidan hafvet», och var det en afdelning af det stora Johannisgillet i samma stad[4]. Dessa ryssar voro säkerligen ett af de »många folkslag», som enligt företalet till Visby stadslag sammankommo på Gotland[5].
- ↑ I Dorns Caspia, p. 283 (citat efter Schiemann, a, a., s. 141).
- ↑ Saxon. Gramm., Gesta Dan., L. XIII, p. 484.
- ↑ Lüb. UB., I, n:o 7.
- ↑ Schiemann, a. a., s. 190. Rydbergs uppgift (Rydberg, S. T., I, n:o 118, anm. 11) är här oriktig. Det sällskap, hvarom fråga är, är det ryska, ej ett utländskt.
- ↑ Uppgiften att “vid midten af 1100-talet“ en rysk kyrka funnits på Gotland har från Lehrberg, Untersuchungen, s. 268, inkommit i litteraturen (se Riesenkampff, a. a., s. 13, H. Hildebrand, Sv. Med., I, s. 634 m. fl.). En undersökning af Lehrbergs källa visar emellertid, att uppgiften är ohållbar. Att dock en eller flere ryska kyrkor funnits på Gotland, fast obekant vid hvilken tid, tycks ett bref från de vendiska städerna till rådet i Lübeck 9⁄2 1461 gifva vid handen. I detta säges
