I motsättnig till dessa kommande och farande gäster kallades de bofasta tyskarna Thevtonici in Gotlandia manentes och deras sigill bar omskriften: »Sigillum Thevtonicorum in Gotlandia manencium»[1]. Det var dessa, som utgjorde kärnan i den första stadsmenigheten i Visby.
På grund af urkundernas tystnad kunna vi ej närmare angifva tidpunkten, när detta stadssamhälle först framträdde som ett samfund för sig, bestämdt skildt från landsbygden. Emellertid ha vi en urkund, som enligt mitt förmenande sätter oss i stånd att angifva en ungefärlig tidpunkt.
I 12:te århundradets senare hälft afslöts mellan gotländingarna och svenske konungen ett fördrag, enligt hvilket de förra förbundo sig att i ledung under vissa villkor följa den senare med sju snäckor[2]. Detta sjutal är ägnadt att väcka vår uppmärksamhet. Af de antydningar vi ha om Gotlands indelning i äldsta tid framgår, att sexdelningen var genomförd, både när fråga var om skatters utgörande och om jurisdiktion och om häruppbåd. Den första tributen till uppsalakonungen och till jarlen bestämdes till 60 m. s.[3], och tydligen fastställdes detta tal, emedan öns
- ↑ Detta sigill började säkerligen begagnas långt efter korporationens bildning. Namnet på korporationen i sigillomskriften syns vara det namn, som först begagnades för de tyskar, som bosatte sig på Gotland. Äfven det pekar på, att då ännu icke fanns någon stad Visby. Ty hade de första tyskarna bosatt sig i en stad Visby, hade vi väntat, att deras benämning skulle ha blifvit Thevtonici cives (eller burgenses) in Wisby manentes eller något liknande. Jfr tyskarna, som slogo sig ned i Riga! De förde ett sigill med omskrift “Sigillum burgensium in Riga manencium“ (Bulmerincq, a. a., s. 34). Om sigillet, se Bilagan!
- ↑ S. T., I, n:o 37. Rydberg har daterat detta fördrag »omkr. 1150». Ingenting hindrar, att dess tillkomsttid sättes något senare, så vidt jag kunnat finna.
- ↑ S. T., n:o 19.
