innan det s. k. hanseförbundet blef färdigbildadt. Detta förbund som delvis växte fram ur hansorna, började först från
hansam suam reddendo inde quinque solidos eodem modo, quo burgenses et mercatores Colonie hansam suam habent et eam temporibus retroactis habere et reddere consveverunt“ (H. UB., I, n:o 636). I Bernhard V:s bref för Paderborn 1327 nämnes hansa rätt och slätt en rättighet: “jus, quod hanse dicitur — — —“ (citat efter Urk. Gesch., I, s. XVI, n. 1).
Då medlemskap i en hansa kunde förvärfvas och det efter olika grunder, kallades också den rätt, som den nyintagne erhöll, och de afgifter, som han erlade, för hansa. Af dessa afgifter gick en del till landsherren som beviljat hanserätten och denna tribut kallas därför äfven hansa. Såsom den nyintagnes rätt förekommer hansa i en rättsurkund för Bremen: “So welic man sine burscap winnen scal, the scal ther vore gheve twe marc — — — Wel he oc en copman wesen (“copman“ här i den ofta under medeltiden förekommande bemärkelsen af grosshandlande, som dref handel på främmande marknader, således = medlem af en gilda mercatoria, som hade en eller flera hansor), so scal he ver schellinge gheven vor sine hense“ (citat efter Kœhne, s. 119, n. 45. Kœhne tolkar detta ställe orätt). Såsom inträdesafgift förekommer hansa i sådana urkundsställen som t. ex. Filips af Flandern bref angående köpmännen från Dam år 1180: “Voluntas mea est, ut consvetudini (= sedvanlig afgift), quam negotiatores mei hansam vocant, nusquam subjaceant, unde et omnibus mercatoribus et burgensibus terræ nostræ arctius inhibeo, ne quis eorum burgensibus meis de Dam, ubicumque terrarum eos invenerit, hansam exigat“ (citat efter Kœhne, s. 122, n. 55), liksom det i detta och en mängd urkundsställen (t. ex. Lüb. UB., I, n:o 7, Brem. UB., I, n:o 58, cit. hos Kœhne, s. 117, n. 34, m. fl.) kan tolkas i betydelsen tribut till landsherren, eftersom han dispenserar ifrån den (Kœhnes polemik emot denna betydelse, s. 123, n. 63, synes mig bero på en sammanblandning af begreppen).
Ännu flera härledda betydelser torde kunna påvisas (Kœhne anser, att hansa förekommer i betydelsen hus, s. 10 m. fl. st., men de ställen, som föranledt en sådan tolkning, synas mig kunna tolkas annorlunda. Därmed är naturligtvis ej sagdt, att ej denna betydelse fanns: hus då naturligtvis = “hansehus“, hansans församlingslokal eller handelslokal).
