»gemenskapen af de menige köpmännen» (universitas communium mercatorum)[1] afgjordes här. I urkunderna möter oss detta förbund under benämningen »alla köpmännen som besöka Gotland», »alla köpmän från Gotland»[2] o. s. v. Dess sigill har omskriften: »Sigillum Thevthonicorum Gotlandiam frequentancium» (om detta mera nedan). Ofta kallades förbundsmedlemmarna — naturligtvis då från visbyborgarnas synpunkt — helt enkelt »gästerna» (se t. ex. DS, I, n:o 231).
För hanseförbundets uppkomst hade detta sällskap af gäster i Visby den betydelsen, att det var den första mera betydande formationen af den samlingsrörelse, som pågick inom det nord- och västtyska handelsområdet. Att märka är, att den hade sin samlingspunkt, denna rörelse, utom Tyskland, nämligen på Gotland, den ö, där östervägshandeln och västerlandets handel af gammalt haft sin knutpunkt. Denna samlingsrörelse hade ock påbörjats af de enskilda köpmännen, ej af stadssamfunden som sådana.
Men allt eftersom stadssamhällena växte till och framträdde som afskilda kommuner gent emot landsbygden och gent emot hvarandra, började en grupperingsrörelse äfven inom dessa, en rörelse, som oftast hade helt andra
- ↑ Lüb. UB., II, n:o 12.
- ↑ S. T., I, n:o 95 och 85. Den sista urkunden anses af somliga vara utfärdad för gotländingarna. Men jämför man den med en annan urkund, som utfärdades blott två år förut för några köpmän från Gotlands landsbygd (H. UB., I, n:o 270, se ofvan, s. 22, n. 1), så förefaller det otroligt, att så vidsträckta privilegier nu skulle beviljas gotländingarna. — Det syns för öfrigt vara just denna urkund, som hansekontoret i London i sin skrifvelse till hansedagen i Antwerpen 1277 (se H. R., III, I, n:o 21) åsyftar. Kontoret gjorde anspråk på den som sin och den måste därför antagas ha blifvit utfärdad för de tyska gästerna på Gotland. Jfr G. Lindström, Anteckningar, I, s. 26.
