den rätta uppfattningen af de tyska gästernas hufvudsakliga ställning i Visby och deras förhållande till de tyska borgarna därstädes.
Ett ingående studium af urkunderna gifver en och annan upplysning om några närmare detaljer i dessa gästers organisation, verksamhetsformer, andliga ställning o. s. v. och jag skall nu redogöra därför. Ty värr kan en klar helbild ej fås och mer än ett omdöme om de hopställda fragmenten måste afgifvas under hypotesens modesta form.
Jag har i det föregående talat om tiden för de tyska gästernas uppträdande på Gotland (se ofvan, s. 39, n. 4). Jag har ock berört frågan om deras organisation och förändringen däri till följd af de tyska städernas utveckling och samling (se ofvan, s. 66 ff.). Jag skall nu försöka fixera några tidsbestämningar för organisationens uppkomst och förändring samt framdraga några detaljer i denna organisation före och efter förändringen.
Enligt Henrik Lejonets urkund fingo de tyska gästerna ett slags organisation i Visby under kejsar Lothars tid (se ofvan, s. 41), då deras handel på Gotland för första gången reglerades. Men dessa tyskars kontakt med gotländingarna föranledde en häftig och långvarig intressestrid, såsom nämnda urkund betygar. Ordnade förhållanden skapades därför först egentligen af nämnde hertig, då han lämnade gotländingarna en mängd fördelar i sina länder och betingade sig motsvarande förmåner för tyskarna på Gotland (se ofvan, s. 43). På grundvalen af hans verk utvecklade sig nu både de tyska gästernas organisation och de stannande tyskarnas samfundsorganisation (om den senare se ofvan, s. 39). Båda växte med förvånande hastighet och lifskraft, såsom fallet är med de flesta kolonibildningar.
