bifl. t. v. Leine o. Ocker). Prod.: brunkol, järn, sandsten, granit, bly, koppar m. m. Hst. B. Öfr. st.: Helmstedt, Wolfenbüttel, Blankenberg m. fl. Hist.: B. tillhörde urspr. gaml. hertigd. Sachsen. Efter många delningar kom B. 1735 t. linjen B.-Bevern, hkn utdog 1885. Nuv. reg. Joh. Albrekt sed. 07.
Braunschweig, hst. i hertigd. B., v, Ocker, 142,000 inv. Promenad., slott.
braunschweiggrönt, se berggrönt.
braunschweigmumma, se mumma.
brav|ād, fr., skryt, öfversitteri. -era, skryta, stoltsera.
brāvo, it., bra (bifallsrop); äfven lejd mördare.
bravūr, fr., djärfhet, tapperhet. -aria, tekn. svårt sångstycke.
braxen, Abramis, Cyprinidæ, ikt. Eg. B., A. brama L.. är en af våra största och mest omtyckta karpfiskar, ryggen grönbrun, sidorna stötande i mässingsgult, buken hvit, stöter i rosenrödt, fenorna svartaktiga, vid roten rödaktiga. Allmän.
Brayēra Kunth, Rosaceæ, lat. Honvipporna på B. anthelmintica Kunth, i Abessinien, utgöra s. k. kussor, som med fördel anv. mot binnikemask.
Brazz'a, d. största af dalmatiska öarna, 396 kv.km., 24,408 inv.
Brazz'a, de, afrikares., f. 1852 Rom, utforskade Ogoveflodens öfre område, d. 05 Senegambien.
Breakspear (brǟkspir), se Hadrianus IV.
breccia (brett'scha), it., skarpkantade mineralbrottstycken förenade gm ngt ler-, kalk- l. kiselartadt bindemedel, ofta utgörande hufvudmassan.
Brèche de Roland (bräsch dö rolang'), pass i Pyrenéerna, 2,830 m. h. Rolandssagan.
Brecknock, Brecon (breck'ön), grefsk. i eng. furstend. Wales 1,223 kv.km., 59,906 inv.
Brēda, bef. st. i Holland, vid Mark, 26,618 inv. Arsenal, mål.-akad., slott. Fred 31/7 1667.
Brēda, 1) Karl Fredr. v., portr.-mål., f. 1759 Sthm, d. där 18. — Hans son 2) John Fredr. v., mål., f. 1788 London, d. 35 Sthm.
Bredablick, Breidablik, nord. myt, Balders boning.
Bredahl, Krist. Hviid, dan. skald, f. 1784, d. 60. Skr.: Dram. scener (19/33), 8 bd, m. m.
Bredal, Ivar Freder., dan. komp., f. 1800 Köpenh., d. där 64. Komp. Lucia di Lammermoor (text af H. K. Andersen), m. m.
Bredberg, 1) Bengt Gust., kem. och metallurg, f. 1797 vid Gbg, d. 73 Valdemarsvik ss. f. d. bergmäst. Stora förtjänst. om tillgodogörandet af silfver, koppar, nickel. Förf. — 2) Henr. Vilh., ämbetsm., f. Sthm 1819, 60/74 statsr., d. 77 ss. pres. i kammarrätten.
bredd, geogr., en orts afstånd (i grader) från ekvatorn; kallas nordl. l. sydl. efter ortens läge n. l. s. om ekvatorn.
Brederode, Henr. van, gref., nederl. frihetshjälte, f. 1531, d. 68. Geusernas anförare.
Bredman, Joh., astron., f. 1770 Jämtl., 11/41 prof. i Upps., d. 59. Skr.: Teoret astronomiens grundsatser f. begynnare (45).
bredmunnar, Plagiostomi, ikt, 2:a ordn. af broskfiskarna, innefattande hajfiskar (Selachoidei) o. rockfiskar (Batoidei).
Brée, Matth. Ign. van, nederl. mål., f. 1773 Antwerpen, d. där 39. Målade bl. a. Rubens död.
Bregentved, grefsk. på Själland.
Bregenz, hst. i Vorarlberg, vid Bodensjön, 7,594 inv. Museer, fabr.
Bréguet (-gē), Abrah. Louis, fr. urm. o. mekan., f. 1747 Neufchâtel, grund. i Paris en verkstad f. tillverkn. af kronometerur samt fysiska o. andra apparater, d. 23.
Bréguets metalltermometer, se termometer.
Brehm, Alfr. Edm., ty. zo., f. 1829
