Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/211

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Europa; bladen, mycket giftiga, innehålla digitalin.

digitigrād, lat., zo., tågångare.

dīgitus, lat., finger som längdmått = 2-2,6 cm.

Dignāno (dinj-), österr. st. i Istrien. 9,684 inv.

Digne (dinj), fr. st. vid Bleonne. 7,238 inv.

dignitēt, lat. värdighet; i mat. prod. af ett visst antal lika tal.

digression, lat., afvikelse; i astron. planeterna Merkurius' och Venus' afst. från solen, sedt från jorden.

dii majōrum gentium, rom. myt., de tolf högre gudarne. Dii minorum g., de lägre gudarne.

Dijkman, Peter, fornforskare, f. omkr. 1650, d. 18 ss. häradshöfding. Skr.: Hist. anm. öfver runstenar i Sverige m. m.

Dijon (-schång'), förd. Dibio, fr. st. vid Ouche o. Suzon. 74,113 inv.

Dīke, gr. myt., rättvisans gudinna, dotter t. Zeus o. Temis. Jfr Astraia.

diklīner, gr., fanerogama växter med enkönade blommor.

dikotomī, gr., tudelning.

dikotyledōner, gr., växter med två hjärtblad. Roten oftast pålrot; blomm. dubbelt hylle. Stammen hos fleråriga arter har årsringar. Jfr monokotyledoner.

dikroism', gr. egenskap hos vissa kristaller, att de längs axeln synas färgade på annat sätt än vinkelrätt däremot.

dikromātisk, gr., tvåfärgad.

diktāmen, lat., förestafning; föreskrift; ngt som skrifvits eft. föreskrift.

diktāt|or, ämbetsman i Rom (fr. 498 f. K.), s. i tider af fara bekläddes med oinskr. myndighet. Nu menas vanl. med d. en person, s. gm statskupp kommit till högsta makten. -ōrisk, oinskränkt, befallande. -ūr, en d:s ämbete.

diktēra, lat., föresäga, förestafva.

diktion, lat., skrifsätt, stil.

dilatation, lat., utvidgning (gm värme).

dilat|ion, lat., uppskof, anstånd. -orisk, s. verkar uppskof.

dilemm'a, gr., ett slags slutledning (se d. o.); trångmål, bryderi, klämma.

dilettant', it., person, som blott för sitt nöje ägnar sig åt en konst l. vetenskap. -ism, konstkärlek.

diligens (-schangs'), fr., ilpost, postvagn.

Dilke (dilk), Sir Charles Wentworth, eng. statsm., f. 1843 Chelsea, advok. i London, fr. 68 radikal parlam.-medlem, 80/85 understats-sekr. för utr. ärenden.

dill, se Anethum.

Dilling, Lars, nor. förf., f. 1848 Moss, d. 87 Berlin, har skr. novellsaml.: Hverdagsmennesker, (3 bd), Gjennem Lorgnetlen (3 bd), båda öfvers. på svenska, m. m.

Dillmann, Chr. Fr. Aug., ty. orientalist, f. 1823, sed. 69 prof. i Berlin, d. där 94. Skr.: Grammat. der äthiop. Sprache m. m.

dilogī, gr., tvetydighet, dubbelmening.

dilūvium, lat., d. geol. period, s. omedelbart föregick vårtid; mammutdjurets o. urmänniskans tidsålder.

dime (dajm), nordamer. silfvermynt = 10 cent (37 öre).

dimension, lat., utsträckning i rummet. Tre d. finnas: längd, bredd, höjd; en linje har 1, en yta 2, en kropp 3 d.

di'meter, gr., tvåfotad vers.

diminuen'do, it., tonk., aftagande i styrka.

diminutīvum, lat., ord, s. gm särskild afledn.-ändelse förringas till sin betydelse.

dimission, lat., äfskedande. -s-examen, teor. prästexamen.

Dimitri l. Demētrius, 1) D. IV Donskoj, storfurste af Moskva, f. 1350, gjorde Moskva till hst., slog mongolerna 80 vid Don, d. 89. — 2) D. V, son till Ivan »den förskräcklige», f. 1583, på Boris Gudunovs befalln. mörd. 91. Flera falska D. utgåfvo sig f. honom, is. 1603 munken Grigori, s. tillvällade sig tronen 05, men mörd.