Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/290

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

kristall. min., best. af fluorkalcium; förekommer i Sachsen, Böhmen, England, Harz; sparsamt i Sverige. Anv. till prydnader, framst. af fluorföreningar, glasyrer, emaljer, vid glasetsning, s. flussmed. vid åtsk. metallurg. processer.

flygande draken, se Draco.

flygande holländaren, enligt sagan en t. ett rastlöst kringseglande på hafvet för sina brott dömd holl. skeppare, hvars fartyg sjömän frukta att möta, emedan fara o. undergång då är för handen. Romant. behandl. af Marryat o. för scenen af R. Wagner.

Flygare, Karl Vilh. Edv., novellförf., f. 1829, d. 52. Skr.: En blaserad man, Borta o. hemma m. m.

Flygare-Carlén, se Carlén.

flygel, ty., hvardera änden l. sidodelen af en trupp l. d.; sidobyggnad, s. bildar vinkel mot en hufvudbyggnad; vingformadt piano.

flygfiskar, Exocæti, Teleostei, fiskar med betydl. förlängda bröstfenor, lika de utspänna s. en fallskärm o. såmedels en stund kunna hålla sig öfver vattnet; de flyga sål. en sträcka af 50/200 m. på en höjd af 1/5 m. öfv. vattenytan i tropiska haf.

flygmaskin, app., hvarmed mskn sättes i stånd att hålla sig uppe o. sväfva gm luften. Sådana f:er, s. k. areoplaner (se d. o.) äro konstruerade af Santos Dumont, bröderna Wright, Blériot, Farman, Delagrange, Paulhan m. fl. Jfr luftsegling.

Flyinge, stuteri i Malmöh. l.

flyktiga oljor l. eteriska o., tekn.-kem., framställas gm destill. l. pressning af aromat. växtdelar, äro för det mesta färglösa med skarp lukt o. smak, lättantändliga, lätt öfvergående i gasform, föga lösliga i vatten, lättlösl. i alkohol, eter o. feta oljor. E. v. 0,85/1,54. Kokpkt 140/260°. Anv. till likörer, parfymer, fernissor, läkemedel m. m.

flyktighet, kem., kroppars egenskap att lätt öfvergå i gasform.

flyttblock, l. erratiska block, geol., större l. mindre stenblock, hks bergart antyder, att de stundom från långt aflägsna orter, med istidens inlandsis o. glaciärer, kommit till sin nuv. plats. Förekomma allm. i Sverige, Tyskland o. Frankrike.

fläckfeber, fläcktyfus, se tyfus.

fläckvatten, tekn.; fläckar af kåda o. feta ämnen borttagas med en vätska, beredd af 8 del. benzin, 250 del. stark sprit jämte en tillsats af 80 del. ammoniak; ättikfläckar på gult, svart, brunt, grått l. blått tyg borttagas m. utspädd bensoetinktur o. på grönt, rödt l. violett med i vatten upplöst pottaska; kaffefläckar genom tvättning med glycerin, oljefärgsfläckar vanl. med terpentin; vin- o. fruktfläckar gm ingnidn. med tvål o. fuktning med en lösning af salmiak; bläckfläckar medels citronsaft l. en lösning af oxalsyra l. surt oxalsyradt kali.

fläder, Sambucus L., Valerianeæ. I Europa, Asien, Amerika. Blommorna innehålla en eterisk olja o. användas ss. läkemedel samt i vinberedning, bären till färgning af vin, märgen till elektroskopkulor.

flädermöss, se fladdermöss.

fläns, skifformig kant i rörändar o. cylindrar för smnbindning af likartade delar gm skrufvar.

flöjt, it., tonk., gam. blåsinstr. med 6 tonhål samt 1/8 klaffar. Vanl. omfång d1—c4. Ters-f., en liten ters, kvart-f., en kvart, o. piccola-f., en hel oktav högre än den vanliga f.

flörist', fr., tillverkare af konstgjorda blommor.

flöts, geol, bergartslager af andra beståndsdelar än de omgifvande lagren, särskildt om det består af något användbart mineral, t. ex. stenkolsflötser i sandsten.

f moll, tonk., molltonart, s. har f till grundton o. b (♭) för h, e, a, d.