Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/375

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Holstein, d. 55. — 2) Friedr., ty. filos., f. 1819 Kiel, d. 80 ss. prof. i Berlin. Skr.: Die Philosophie Fichtes m. m.

harmynthet, medfödd klyfta i öfverläppen, enkel l. dubbel. Botas genom operation.

hārnesk, kelt., öfre delen af riddarrustning.

Harpagon (arpagång'), fr., person i Molières lustspel »L'avare»; girigbuk.

harpūn, fr., pilformigt järn m. hulling, fäst på träskaft, till hvalfångst.

harpyor, gr. myt., straffgudinnor, roffåglar med kvinnoanleten.

Harrisburg, hst. i Pennsylv. (N. Amer.) vid Susquehannah, 50,167 inv.

Harr'ogate (-gät), st. i eng. grefsk. Yorkshire, 28,414 inv. Svafvelkällor.

Harsprånget, Europas mäktigaste vattenfall, i Jockmocks s:n, Norrb. l. Smnlagda fallhöjd. 74 m.

Harte (hārt), Francis Bret, n.-amer. skald o. nov.-förf., f. 1839 Albany, 81/85 konsul i Glasgow, d. 02. Hans skr. utmärka sig för en sällsynt förening af humor o. patos.

Hartford, hst. i Connecticut (N. Amer.), 87,826 inv.

Hārtington, markis af, se Devonshire.

Hartlepool (hārtlpûl), st. i eng. grefsk. Durham, 22,737 inv. Stora dockor m. skeppsvarf.

Hartmann, 1) Joh. Pet. Emil, dan. mus., f. 1805, sed. 39 förman för musikföreningen i Köpenh., d. där 00. Komp.: Ravnen (32), Corsarerne (35) m. fl. operor, en mängd kantater, sånger m. m. — 2) Moritz, ty. förf., f. 1821 Duschnik, d. 72 Wien. Skr. dikter, nov. m. m. — 3) Edu. v., ty. filosof., f. 1842 Berlin, d. 06. Skr.: Die Philosophie des Unbewussten (69; 11:e uppl. 04) m. m. — 4) Ellen, se Cederström 5).

Hartmansdorff, Jak. Aug. v., polit., f. 1792, 16/21 sekret, hos ståth. i Norge, 23 i riddarhus., där han spelade en framst, roll, 31 statssekret.; 36 hofkansler; förföljde d. liberala tidn.-pressen, 41 presid. i kammarrätten, d. 56. Förf.

harts, namn för ämnen, som bildas gm i trädens inre befintliga balsamers utsipprande o. småningom skeende förhårdn. Olösl. i vatten, lösl. i alkohol o. eter, lättsmälta, brännbara. De viktigaste: kopal, dammar, sandarak, mastix, schellack, bärnsten, bensoe. Till lack, fernissor, kitt m. m. Gummiharts, blandn. af h. o. gummi.

Hartzenbusch, Juan Eug., sp. lit. hist. o. dram. förf., f. 1806 Madrid, af ty. börd, d. 80. Skr.: Amantes de Teruel (36), Alfonso el casto (41) m. m.

Harūn al-Raschīd (»den rättrådige»), kalif af abbassidernas dynast., f. 766, reg. 86, förskönade Bagdad, eljest en blodig tyrann, d. 809 Tus.

harus'pices, lat., etrusk. siare o. teckentydare.

Hārvard University, se Cambridge 2).

Hārvey (-ve), Will., eng. läk., f. 1578 Folkestone, 15 anatom. prof. i London, d. 57. Upptäckte blodomloppet.

Harz, bergssyst. i n. Tyskland mel. Saale o. Leine. Högsta topp: Brocken, 1,143 m. h.

hasard (asār), fr., slump, -spel, spel, s. afgöras af slumpen: lotteri, rulett, rouge et noir m. fl.

Has'drubal, namn på flere kartag. fälth., is. Hannibals bror samt kartagernes siste anförare, gaf sig 146 f. K., d. i Italien i fångenskap.

haschisch, arab., narkot. njutningsmedel, som beredes af de torkade smågrenarna af hampväxten Cann'abis in'dica; användes allmänt i Asien o. Afrika.

Hasledalen, dal i schweiziska kanton. Bern. Inv. anses vara af skandinavisk härkomst.

Hasmonēer, se Makkabéer.

haspel, maskin till upplindn. af garn, papper etc.