Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/745

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Sven Estridsson och hans söner, lefde ännu 1114.

Skjold, dan. sagokon. i Lejre, son af Odin, stamfar för Danmarks äldsta kon.-ätt, skjoldungarne.

skjutvapen, s. utslunga projektiler gm kraften hos krutgas, äro: 1) artilleri-s., hvaraf de äldsta gjordes af smidesjärnstänger m. däröfver trädda ringar. I 14:e årh. götos de af brons, mot slutet af 15:e årh. af järn, voro tunga och oviga o. kallades bombardor, kartauner, slangor m. m. Gustaf II Adolf införde lättare kanoner (läderkan.); 1846 gjorde Krupp den första gjutststålkanonen, i början af 1850-talet Armstrong kan. af spiralform, hopvirade o. smnsvetsade smidesjärnstänger, sedermera J. Ericsson sådana af valsad järnplåt och Uchatius af stålbrons. På senaste årh. ha begagnats haubitser o. granatkan., sed. äldsta tider mörsare o. vallbössor (aflagda numera). Alla nutida a. äro rafflade, och bakladdning är alltmänt införd. Antändes förr m. lunta, nu m. olika slags antändningsrör. Till a. kunna äfv. kulsprutor räknas. Kanoner delas i fält-, bergs-, belägrings-, positions- o. fartygsk. 2) hand-s.; äldsta voro långa och tunga hakebössor (arkebuser), s. af Karl V förändrades till musköter med luntlås; 1517 uppfanns hjullåset (ett litet räffladt, hastigt roterande stålhjul, s. slår eld mot en flinta), 1630 flintlåset och 1807 tändhattlåset. Bajonetten har begagnats sedan midten af 17:e årh. Räffling uppfanns omkr. 1490, o. bakladdn. har varit känd sedan äldsta tider; men första dugliga bakladdn .-gevär var Dreyses tändnålsgvär (1836), s. gaf upphof åt Chassepots- o. Gras- (Frankr.), Mausers (tyska rik.), Vetterlis (Ital.), Beaumonts (Nederl.), Berdans II (Ryssl.) m. fl. gevär. Enhetspatronen uppfanns 1829 af Dreyse o. expansionskulan 1849 af Minié. Alla nutida krigs-h, äro bakladdare och rafflade samt skjuta m. enhetspatron. Lås med fällbara slutstycken ha Remingtons (Sverige, Norge, Danmark o. Spanien), Werders (Baiern) o. Henry-Martinis (Engld) gevär. Repeter- l. magasinsgevär m. en ränna för patroner under pipan l. i bakstocken finnas af Vetterli (Schweiz), Spencer (N.-Amer.), Henry-Winchester m. fl. Kavalleri-h. äro nu karbin och revolver, s. hafva varit dragongevär, o. pistol. Bland öfr. h. må nämnas muskedundrar, relingspistoler, studsare.

Skjöldebrand, se Sköldebrand.

Skobelev, Mich., ry. gen., f. 1841, 71/75 verksam i Turkistan, sed. 77 i turk. kriget, tillfångatog Schipka-armén 78, eröfr. 81 Gök-Tepe, fanat. panslavist, d. 82.

skock, antal af 60 stycken.

Skogman, 1) Karl Dav., frih., ämbetsm., förf., f. 1786 Finld, 47 ledam. af sv. akad., d. 56 ss. presid. i kommerskoll. Berömd förf. i finansläran. — Hans son 2) Karl Joh. Alfr., frih., sjömilit., kommunalman, f. 1820, d. 07. Skr.: Fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851/53 m. m.

Skogsinstitutet, högre skogsläroverk i Sthm, har till ändamål att utbilda statens skogstjänstemän o. ensk. skogsförvaltare.

skogsmänniska, se orangutan.

skogsrefva, se Clematis.

skogsskolor, 9 lägre skogsläroverk i Sverige, af hvilka 2 (vid Omberg o. Kloten) ha till uppgift att bereda till inträde vid skogsinstitutet, de öfriga att utbilda skickliga skogvaktare.

Skokloster, slott i Upps. l., uppfördt af K. G. Wrangel, inneh. bara samlingar.

skolas'tiker, eg. skol-lärde, filos. und. medelt., som sökte bringa kyrkans läror i samklang m. förnuftet. Bland s. må nämnas: Anselmus al Canterbury (d. 1109), Albertus Magnus (d. 1280), Thom.