Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/756

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

deltog i 7-år. kriget, 57 slagen vid Rossbach, segrade 58 vid Lutternberg, d. 87.

soubrette (subrätt'), fr., kammarjungfru; framställarinna af skalkakt. kvinnl. roller, is. i operetter o. operor.

soufflé, se sufflé.

soulag|ement (sulaschömang'), fr. lättnad, lindring, tröst. -era, lätta, understödja, hjälpa, lindra, vederkvicka.

Soulié (suliē), Fréd., fr. förf., f. 1800, d. 47. Skr. dram. o. rom.

Soulouque (suluck'), se Faustin l.

Soult (sult), Nic. Jean, hert. af Dalmatien, fr. marsk., f. 1769, tjänade under republ. o. Napol. I, slag. af Wellington 14 vid Toulouse, krigs-min, under Ludv. XVIII o. Ludv. Filip, 47 min.-pres., d. 51.

Soumet (sumē), Alex., fr. skald, f. 1788, d. 45. Skr. dramat Jeanne d'Arc m. fl., epos La divine épopée m. m.

soupçong', fr., misstanke, skymt, grand, »aning.»

souper, se supé.

sous (sû), fr., under. -chef, underchef, chefens närmaste man.

soutenēra (su-), fr., understödja.

souterrain (suterräng'), fr., jord-, källarvåning.

Southampton (sauthmpt'ön), eng. st. vid en vik af Kanalen, 117,312 inv. Hamn.

Southey (saudhi), eng. skald af sjöskolan, f. 1774, d. 43. Skr. dram., poet. berättelser, hist. verk m. m.

South Shields (sauth schilds), st. i eng. grefsk. Durham, vid Tynes mynning, 111,402 inv.

Soutwark (söddh'örk), stadsdel i Lond., 266,180 inv.

souvenīr (su-), se suvenir.

Souvestre (suves'tr), Émile, fr. förf., f. 1806, d. 54. Skr.: Les confcssions d'un ouvrier, Un philosophe sous les toits m. fl. roman.

sovereign (söv'ören), eng. guldmynt = pund sterl. (18 kr.).

Spaa (spa), belg. st., 7,756 inv. Badort.

Spada, pseud. för litterat. Joh. Krist. Janzon, d. 1910 (se d. o.).

spahis, af infödda bestående fr. rytteri i Algeriet.

Spalatin, Geo., en af reformationens främjare, f. 1484, d. 45 ss. superintend. i Altenburg.

Spalāto, st. i Dalmatien vid Adriat. haf., 18,547 inv. Hamn. Ruiner efter rom. st. Salona.

spalier (spaljē), fr., l. spaljé, se espalier.

Spandau, befäst. preuss. st. i Brandenburg vid Spree och Havel, 70,301 inv.

Spanien, span. España, europ. kon.-rike på Pyreneiska halfön mel. Frankrike, Medelhaf., Portugal o. Biscayavik., 504,903 kv.km., 19,7 mill. inv. Berg: Pyrenéerna, Kantabr., Katalon. bergen, Sierra Guadarama, S:a Gredos, S:a de Gata, S:a Guadalupe, S.a Morena, S:a Nevada. Toppar: Pic d'Anethou, Mt Perdu, Peña Vieja, Mulahacen. Fl.: Ebro, Duero, Minho, Tajo, Pisuerga, Tormes, Jalon, Manzanares, Guadiana, Guadalquivir, Segura, Jucar, Guadalaviar. Öar: Balearerna, Pityuserna. Prod: säd, vin, sydfrukter, hampa, lin, ris, trä, kork, harts, boskap, järn, koppar, zink, silfver, kvicksilfver, kol, salt, svafvel, bly. Näring.: åkerbruk, bosk.-skötsel, bergsbruk, handel, industri. Inv.: spanjorer, zigenare, morisker. Relig.: rom.-katol. Polit. indelning: 49 prov. Hst.: Madrid. St. öfver 40,000 inv.: Barcelona, Valencia, Sevilla, Malaga, Murcia, Saragossa, Granada, Cartagena, Cadiz, Jeres, Palma, Lorca, Valladolid, Cordova, Santander, Almeria. Lagstift. församl., cortes, delad i två kamrar: senaten och deputerade-kammaren. — Hist.: Ford. en del af det rom. riket; sedan inkräktadt af vandaler, svever, alaner o. västgoter. 711 arabernas infall. Västgoterna drogo sig tillbaka till Asturien. 790/842 Alfons II kon. af Asturien. Senare grund. kon.-riken i Katalonien, Aragonien o. Kastilien. I