däggdjuren. Dit höra: knubbsälen, Phoca vitulina Fabr., t. 1,9 m. l., i Europas haf, lämnar tran, pälsverk liksom Grönlandssälen, Ph. groenlandica Nilss., talrik i arktiska haf, grönländ. förnämsta fångstdjur, o. gråsälen, Halichærus grypus, Nilss., i norra Europas haf; sjölejonet, Otaria stelleri Less., 5 m. l., n. om Sköldpaddoarna, sjöbjörnen, O. ursina Pérou., 3 m. l., i Stilla hafvets nordliga delar, lämnar synnerligen fint pälsverk; hvalrossen, Rosmarus arcticus Pall., t. 7 m., i arktiska haf, lämnar godt elfenben.
Sällskapsöarna, australisk ögrupp i Stilla haf. 1,650 kv.km., 18,400 inv. Hufvudö: Tahiti. Sed. 1880 fransk besittn.
Sämunds edda, detsma som den äldre l. poet. eddan. Se edda.
sänkvåg, se areometer.
Särkland, se Serkland.
Särimne, nord. myt., galt, af hvars fläsk enhärjarna lefva. S. kokas hvar dag o. är om aftonen åter hel.
Särö, ö i Kattegatt nära Göteborg. Badort.
säsong', fr., årstid, termin; tiden för sällskapsnöjena.
Säter, st. i Kopparb. l., 1,121 inv. (08). Stadsprivil. 1642.
säteri, se frälse.
Sätherberg, Karl Herm., läk., skald, f. 1812, 47/79 förest. för ortoped. inst. i Sthm, d. 97. Skr. med. arb., lyr. dikter m. präktiga naturskildr., Lefnadsminnen, dram. Bellman m. m.
sättmaskin, maskin, som förrättar en sättares arbete. Många s. äro konstruerade, den första praktiskt användbara af Sörensen (1851), förbättrad af Kastenbein (78) o. Thorne; bland mera framstående sådana må nämnas Lagermans. Numera nästan helt o. hållet undanträngda af radgjutningsmaskiner (typograf, linotyp, monolin, monotyp), en kombin. af sätt- och gjutmaskin.
Säve, 1) Karl Fredr., språkf., f. 1812, sed. 59 prof. i Upps., d. 76. Stud. is. landskapsmålen o. gammalsvenska språkverk. — Hans halfbror 2) Per Magn. Arv., arkeol., f. 1811, adj. i Visby 35/ 71, gjorde omfattande samlingar af gottl. ord o. talesätt samt talr. teckn. af öns minnesmärken, d. 87. — Dennes halfbrors son 3) Teofron Adolf, hist., f. 1842, 70/08 lektor i Karlstad. Skr.: Kejsarevalet i Frankf. 1657/58, Sverige und. nyare tiden (6:e del. af Sv. hist. fr. äldsta tid till våra dagar).
Söderberg, Hjalmar Emil Fred., skriftställare, f. 1869. Skr.: romanen Martin Bircks ungdom (01), dramat Gertrud (06) m. m.
Söderblom, Lars Olof Jonatan (Natan), teol., f. Hälsingland 1866, legat.-pred. Paris 96, teol. dr 00, prof. i Upps. 01. Förf. i frisinnad teol. riktning.
Söderfors, järnbruk i Upps. l.
Söderhamn, st. i Gäfleb. l. (Hälsingland) vid Bottn. viken, 11,306 inv. (08) Stadsprivilegier 1620.
Söderköping, st. i Österg. l. vid Slätbaken, 2,101 inv. (08). Omtalas redan på 1200-talet.
Söderman, Joh. Aug., tonsättare, f. 1832, sed. 60 kormästare vid k. teatern, d. 76. Komp. operetten Hin ondes lärospån, mus. till skådesp. Bröllopet på Ulfåsa, visor, kvartetter m. m.
Södermanland, landsk. i Svealand, gränsar i n. till Mälaren, ö. Östersjön, s. Östergötld, v. Närike o. Västmanld. 8,740 kv.km., 169,052 inv. Floder: Eskilstuna-, Nyköpingsån. Sjöar: Tisnaren, Yngaren, Långhalsen, Båfven. Växling af skogsbygd o. odlad mark med talr. vatten. Hufvudnäringar: jordbruk, bosk.-skötsel. Bildar med undant. af Södertörn Södermanl. l.
Södermanlands län, omfattar hela Södermanl. utom Södertörn, 6,810 kv.km., 173,207 inv. (08).
