Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/785

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Residensstad: Nyköping. Öfr. st.; Eskilstuna, Strängnäs, Torshälla, Mariefred, Trosa. Köp.: Malmköping.

Södermark, 1) Olof Joh., portr.-mål., f. 1790, 16 major i armén, d. 48. — Hans son 2) Joh. Per, porträttmål., f. 1822, 74 medlem af konstakad., d. 89.

Södertälje, urgammal st. i Sthms l. vid S. kanal o. Mälaren, 10,307 inv. (08).

Södertörn, Söderml. östligaste, till Sthms l. hörande del.

Söderwall, Knut Fredr., språkf., f. 1842, 02/07 prof. i nord. spr. vid Lunds univ., 92 ledam. af sv. akademien och hufvudledare af arbetet med ak:s ordbok öfver sv. spr. Skr.: Hufvudepokerna af sv. språkets utbildn. (70), Ordbok öf. sv. medeltidsspråket m. m.

Södra Ishafvet, det s. om ö. polcirkeln belägna hafvet. 20,5 mill. kv.km.

Sölvesborg, st. i Blekinge l. vid Östersj., 2,824 inv. (08). Stadsprivilegier 1445.

sömn, tillstånd, hvarund. hjärnan inställer sina själsfunktioner. Ofullkoml. själsverksamh. under s. äro drömmarna. Fullvuxna behöfva 7/8, barn 10/16 timmars s. om dygnet. -löshet, Agrypni, kan ha många orsaker, bl. hka de vanligaste äro öfveransträngn. o. brist på kroppsrörelse. Botemedlen rätta sig efter orsaken. -sjuka, böjelse för onaturl. lång sömn, förekommer vid hjärnsjukdomar o. narkot. förgiftning. Botemedel, där sådant kan ifrågakomma, beroende på själfva orsaken; vid narkot. förg. exciterande medel (kaffe, kalla begjutningar etc).

Söndagsnisse, sed. 1862 i Sthm utkommande skämttidn.

Sönderborg, dansk stad på Als, 5,800 inv.

Sönderjylland, detsma s. Slesvig.

Söndre Bergenhus, amt i v. Norge. 15,506 kv.km., 135,752 inv. Hst.: Bergen.

Söndre Trondhjem, nor. amt, 18,609 kv.km., 135,382 inv. Hst.: Trondhjem.

Söul, Koreas hst., 194,000 inv.


T.

T. t., 20:e bokst. i alfabet.; T ss. rom. talteck. = 160,000; t = 160; förk. f. Titus.

Ta, kem. tecken på tantal.

Taaffe, Edu., österr. gref. o. statsman, f. 1833 Prag, 67 o. 71 inr.-min., 71 ståth. i Tyrol., 79/93 min.-pres., d. 95. Vänl. sinnad mot slaverna.

Tabāgo, en af de brit. Små Antillerna, 295 kv.km., 18,880 inv. Hst. Scarborough.

Tabas'co, stat i Mexico v. Atlant., 26,074 kv.km., 159,834 inv. Hst.: San Juan Bautista.

tabell', lat., öfverskådl. förteckning. -ārisk, i form af tabell.

Taberg, 1) berg i Jönk. l., 340 m. h.; malmrikt; 2) gruffält i Värml. l.

tabernākel, lat., egentl. tält; judarnas församlingstält; i kat. kyrk. sakramentskåpet på högaltaret.

table d'hôte (tabel dåt), fr., spisning mot visst pris för måltid (ibland utan matsedel).

tablett', fr., farm., liten rund kaka, pastilj.

tablå, fr., målning; öfverskådl. utkast; mindre afdeln. af teaterpjäs; lefvande bild.

Tābor, berg i Galiléen, 577 m. h.; firadt ss. förklaringens berg.

taborīter, se husiter.

Ta'bris, se Tebris.

ta'bula, lat., tafla. T. rasa, tom tafla; »tabelras».

tabu, australnegrer; eg. märkt, helig, invigd.

tabulatūr, lat., den gamla tonskriften af bokstäfver o. tal; rättesnöre f. mästersångarnes sånger.