Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
155 [BEH–BEL]156
Behring—Bellegarde

Behring, Emil Ad. v., ty. läk. o. bakteriolog, f. 1854, 01 Nobelpristagare, uppt. difteri-serum.

Beira (be'ira), port. prov. 23,977 kv.km., 1,5 mill. inv. Hst. Coimbra.

Beirām, se Bairam.

Beirūt, d. gamles Berytos, turk. st. i Syrien, v. Medelh. 118,800 inv. Hamn, silkesodl.; en af de sundaste städer i världen. 1763 turk.

Beke (bīk), Charl. Tilst., eng. res., f. 1800 Lond., d. där 74.

Bel, babyl. gud = Baal, se d. o.

Bēla, 4 kgr. i Ung. 11:e/13:e årh. B. IV, 1235/70, Andreas II:s son, stred lyckl. mot Österr. o. mongol. Inkallade ty. kolonister.

Beldenacke, Beldenak, se Jens Andersen.

Belem, se Para.

belemnīter, lat., spetsigt cylinderform. förstening. af utdöda bläckfiskart. djur fr. den sekund. formationen.

Belfast (bällfāst), hst. i irl. prov. Ulster. 373,000 inv. Betydl. handel, skeppsdockor, hamn, museum, kat. bisk. o. univ.

Belfort (belfǡr), fr. st. o. fästn. v. foten af Voges. 32,267 inv. Sl. 15—17/1 1871.

Belgien (Belgique), europ. kon.-rike. 29,457 kv.km. 7,3 mill. inv. Gränsar i n. t. Holl., i ö. t. Holl., Rhenpreus. o. Luxemburg, i s. t. Frankr., i v. till Nordsjön; det tätast befolk. ld i Europa. B. är ett slättld, end. i s. o. Ardenner-platån. Fl.: Schelde (Escaut), Maas (Meuse) m. bifl. Sambre t. v. Bl. kanalerna, hks smn-lagda längd uppgår t. 2,061 km., märkas: Brüssel—Charleroi, Brüssel—Rupel, Mecheln—Löwen, Gent —Brügge—Ostende, Mons —Condé. Produkt.: stenkol, järn, stål, maskiner, zink, nickel, glasvaror, vapen, spetsar, socker, cigarrer, papper, väfnader. Badorter: Spaa, Ostende, Namur, Verviers m. fl. Hst. Brüssel. Andra st.: Antwerpen, Gent, Lüttich, Brügge, Löwen, Namur, Ostende, Charleroi, Verviers, Ypern m. fl. Polit. ind.: 9 provinser: Antwerpen, Brabant, Ö. o. V. Flandern, Hennegau, Lüttich, Limburg, Luxemburg, Namur, del. i 41 arrondiss. Hist.: B. först rom., 1385 burgund., 1482 habsburgiskt, 1555 sp., 1598/1621 själfst., 1714 österr., 1794/1815 fr., 1815 förenadt m. Holl., 30 skildt därifr., sed. 31 konstit. monarki. Religion: Öfvervägande kat. Nuv. kon. Albert I sed. 09.

Belgrad, hst. i Serbien, v. Saves infl. i Donau. 79,000 inv. Fästn., palats., univ. Fl. ggr belägr. af turk.

Bēlial, hebr., se satan.

Belisārius, bysant. fälth., f. 505 Illyr., besegr. 29 perser., undertryckte 32 Nika-uppror. i Konstpl., besegr. 34 vandal. i Afrik., stred 35/39 o. 44 mot ostgot, i It., slog 59 bulgar., fängsl. 62 f. förment smnsvärj., frigafs, d. 65. Hans blindhet en saga.

Belize (belīs), se Honduras 2.

Bell, Andrew, anglik. andl., f. 1753 St. Andrews, utbild. d. B.-lancasterska växelundervisn.-syst., d. 32 Cheltenham.

Bell, Alex. Grah., f. 1847 i Edinburgh, prof. i Boston, uppfann d. eft. B. benämnda telefonen 76, fotofonen 80.

Bell, Currer (pseud.), se Brontë.

Bellado'nna, se Atropa.

Bell'amy (-mi), Edw., am. förf., f. 1850, d. 98, skr. den socialist. rom. Looking backward m. fl.

Bellangé (-schē), Hipp., fr. bataljmål., f. 1800 Paris, d. 66 där. Napol:s slag.

Bellarmīn, Rob., ultramont. teol., f. 1542 Monte Pulciano, jesuit, kard. o. ärkebisk. af Capua, d. 21 Rom. Försvar. af påfvens världsl. makt. Förf.

Belle-Alliance (bäll-alliangs'), belg. landtgård i Syd-Brabant, sl. 18/6 1815. Jfr Waterloo.

Bellegarde (bällgard'), Friedr.