Heinr. v., gref., österr. gen.-fältmarsk. o. statsm., f. 1760 Chambéry, 15/25 min., d. 45 Wien.
Belle-Isle (bäll-īl), fr. ö v. Bretagnes sydkust, 82 ½ kv.km., 9,771 inv.
Belle-Isle (bäll-īl), Charl. Louis A. Fouquet de, gref., marsk. af Frankr., f. 1684 Villefranche, jämte Broglie 41/42 befälh. ö. fr. armén i österr. arfföljds-kr., ledde 42 fransm:s återtåg ur Böhmen, 46 öfverbefälh. i It., krigsmin, sed. 57, d. 61.
Bellerofōn, Bellero'phon, gr. myt., m. tillhjälp af Pegasos segr. öfv. odjuret Kimaira, sträfvade på Pegas. t. Olympen, nedstörtades o. bländades.
belles-lettres (bäll-lättr), fr., skönlit., vitterh.
belletrist' skönlitterär, vitter förf.
bellevue (bellvy'), se belvedere.
Bellīni, 1) Giov., kallad Gianbellini, it. mål., f. 1426 Venezia, d. 16. Grund. äldre venetianska skol. — 2) Vincenzo, it. komp., f. 1802 (1801) Catania, d. 35 Paris. Komp.: Norma, Sömngångerskan m. fl.
Bellinzōna, schweiz. befäst st. i kant. Tessin, 4,911 inv.
Bell'is L., Synanthereæ. B. perennis, allm. i hela Europa, kallas ofta tusensköna.
bellit, sprängämne, uppf. af svensken Lamm 1886, hygroskopiskt.
Bell-lancasterska undervisningsmetoden, se växelundervisning.
Bellman, Karl Mik., en af Sveriges förnämsta skalder, f. 1740 Sthm, sed. 66 hofsekret., d. 95. Skr.: Fredmans epistlar (90), Fredmans sånger (91), Valda skr. utg. af Sondén, 35/36, Saml. Skr. utg. af Carlén, 56/61, Poet. arb. t. 1772 (utg. af Klemming, 72), Skr. Ny saml. (utg. af Eichhorn, 76/77). Bellmansmusiken (utg. af A. Lindgren 95.)
Bellōna, lat., rom. myt., krigsgudinna.
Bellotti', se Canale.
Bellūno, it. prov. 3,349 kv.km., 190,066 inv. Hst. B., mel. Piave o. Ardo, 18,747 inv.
belmontīn, kem., paraffin af petroleum.
Belot (-lǡ), Ad., fr. förf., f. 1829 Guadeloupe. Advok. i Nancy, d. 90 Paris.
Belsāsar, Nebukadnesars son o. siste kon. i Babylon, reg. 555/38 f. K. Se menetekel.
Belt, 1) Stora B., sund mel. Själland, Låland o. Fyen samt Langeland; 2) Lilla B., mel. Fyen o. Jylland.
Belut'schistan, s. ö. delen af Iran, 342,688 kv.km., 810,076 inv. Hst. Kelat. Bl. öfr. st.: Quettah, besatt af engelsm. Utan större fl. Största del. ofruktb. högld. Befolkn. af iranskt urspr., mohammed., herdefolk.
belvedēre, it., ställe m. skön utsikt, lusthus.
belägring, kr., krigsföretag afs. eröfrand. af en befäst plats, -s-artilleri, därför erford. pjäser, -s-park, framf. en fästn. f. dess belägr. samlad krigsmateriel, -s-tillstånd, v. yttre l. inre oroligh.; då en stads l. landsk:s verkst. makt öfverlämnas åt mil. myndigh. -s-träng, transportabel, f. belägr. erford. materiel f. artill. (Artilleri-b.) o. ingenjörtrupper (Ing.-b.).
beläning, se investitur.
Bembasjön, se Bangveolo.
Bem'bo, Pietro, it. lärd, f. 1470 Venezia, 39 kardinal, d. 47 Rom. Arb. på lat. o. it.
ben, hebr. o. arab., framför fadersnamn = son.
Benāres, eng.-ind. prov. v. Ganges, 26,971 kv.km., öfv. 5 mill. inv. Hst. B. 209,331 inv. Vallfartsort. Betydl. hand. 1775 eng.
Benda, 1) Franz, böhm. komp., f. 1709, sed. 71 kapellm. Berl., d. 86 Potsdam. — Hans kusin 2) Georg, komp., f. 1721 Jungbunzlau, 48/78 kapellm. i Gotha, d. 95 Köstritz. Violinist, pianist, komp., skr.; Medea, Ariadne på Naxos m. m.
Bendemann, Ed., ty. mål., f. 1811 Berl., 38 prof. i Dresd., 59/67 direkt. v. mål.-akad. i Düsseldorf.
