Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/89

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
169[BER–BER] 170
Berlinare–Bernstein

berlīnare, ett slags täckt vagn.

berlinerblått, kem., djupblå färg, s. framställes gm fälln. af järnsalter m. blodlutsalt. Anv. t. målarfärg, tapet-, pappers- o. tygtryckn., bläck, färgn. m. m.

Berlingske tidende, Danm:s äldsta tidn., fr. 1720.

Berlioz (-liǡs), Hect., fr. komp., f. 1803 Côte St. André, först läk., 30 stora priset f. en kantat, sed. 39 bibl. v. konserv, i Paris, d. 69 där. Skap. af den s. k. programmus. Skr. symf., orator., operor kantat, m. m.

Berlitz-metoden, att lära främmande språk, betjänar sig uteslutande af de främmande språken vid underv.

berlock', fr., prydnad vid urkedja.

Bermūdas-öarna, grupp i Atl. haf. af 300/400 korallöar. 1612 brit., mest obebodda, 17,535 inv. Störst Bermuda, hst. Hamilton.

Bern, schweiz. kant., 6,888 kv.km., 589,433 inv. Hst. B. vid Aar, sed. 48 hst. f. hela Schweiz; 74,651 inv. Förbundsreg., representanthus, domkyrka, bibl.

Bernadotte, se Karl XIV Johan.

Bernadotte (-dått'), Oskar, prins, grefve af Wisborg, Oskar II:s son, f. 1859, afsade sig i samband med sitt giftermål med Ebba Munck sina kungl. rättigheter.

Bernard (-nār), Claude, fr. fysiol., f. 1813 St. Julien, d. 78 ss. prof. i Paris. Vikt. arb. om matsmältningsprocessen.

Bernardin de St. Pierre, se Saint-Pierre.

Bernardīno (San), pass i graubünd.-alperna, 2,065 m. h.

Bernbrunn, Karl, österr. skådesp., f. 1787 Wien, byggde 47 Karl-theatern där, d. 54.

Bernburg, st. i Anhalt, v. Saale, 18,600 inv. Gymn., fabr. Till 1863 hst. i Anhalt.-B.

Berner-alperna, alpsträckan i Bern o. Wallis.

Bernhard, S:t, se Alperna.

Bernhard, 1) B. af Clairvaux, B. d. hel., asket. o. myst. und medelt., f. 1091 Fontaines (Bourgogne), 13 cisterciensermunk, 15 abbot i Clairvaux, påskyndade 47 2:a korståg., hvars olyckl. utgång förorsakade hans död 53, helgonförklar. 73. — 2) B., hert. af Sachsen-Weimar, f. 1604 Weimar, deltog på protest:s sida i 30-år. kriget, sed. 31 und. svenskarnes fana, slöt sig 35 t. Frankr., segrade öfver österr. i Elsass o. v. Rheinfelden 38, eröfrade Breisach s. å., d. 39 Neuenburg.

Bernhardi, Theod. v., ty. hist., f. 1802 Berl., 66/71 preuss. diplom., d. 87 i Schlesien. Skr.: Geschichte Russlands u. d. europ. Politik 1814/31 (63), m. m.

bernhardīn-orden, se cistercienser.

Bernhardt, Sarah, sed. 1862 skådesp., f. 43 på ön Belle-Isle, 71/80 v. Théât. franç., nu ledarinna af Sarah-B.-teatern, har sedan dess uppträdt i Lond., Köpenh., Amerika, Petersburg, Wien, Sthm o. s. v., 82 g. m. skådesp. Daria (egentl. Jacqu. d'Amala), skild året därpå. Äfv. bildh. o. mål.

Ber'ni, Francesco, it. skald, f. omkr. 1490, d. 36 Florens. Mästare i d. burleska poesien (poesia bernesca).

Bernīna, se Alperna.

Bernīni, Giov. Lor., it. arkit., bildh. o. mål., f. 1589 Neapel., d. 60 Rom. Barockstilens hufvudrepresentant.

Bernis (-nī), Franç. Joach. de Pierre de, gref. af Lyno, fr. statsm. o. skald, f. 1715, Pompadours abbé o. gunstl., utr.-min. 57, ärkebisk. i Alby 64, kardin. 69, d. 94 Rom.

Bernoulli (-nûji), 1) Jacqu., mat., f. 1654 Basel, d. ss. prof. där 05. Stora förtjänst. om differential- o. integralräkn. — Hans bror 2) Jean, mat., f. 1667 Basel, 1705 broderns eftertr., d. 48 där. Integralräkn:s grundl., samtidens Arkimedes. — Dennes son 3) Daniel, mat., f. 1700 Gröningen, 50 prof. i fys. i Basel, d. 82 där. Hydrodynamik.

Bernstein, Aaron, ty. förf., f. 1812